Finland tvingas importera potatis i år

Den inhemska potatisen befaras ta slut i vinter, tillgången på specialsorter tryter först. Den exceptionellt dåliga skörden märks både på utbudet och på kvaliteten. Snart väntas konsekvenserna synas på priset också.

Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike låter två gånger om året kartlägga läget i potatislagren över landet och de färskaste siffrorna väcker oro. Det finns 142 miljoner kilo matpotatis i lager – hela 40 procent mindre än i fjol.

– Jag har varit med i branschen i trettio år och aldrig har jag varit med om en så här liten skörd, säger Jan Porander, ordförande för potatisutskottet på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

Det är den regniga sommaren och hösten som bär den största skulden. Värst drabbades Sydösterbotten där ställvis upp till hälften av potatisskörden har gått förlorad. Och att odlingsarealen minskat med omkring 12 procent har inte hjälpt potatisläget.

– Främst berodde den minskade odlingsarealen på att stödet för potatisodling föll bort, säger Porander.

Skalerier låsta

De som drabbas av den dåliga skörden är många. För böndernas del innebär det en enorm förlust, som antagligen kommer att synas även nästa år. Nästa års utsäde är förstört på många håll. Skalerierna, som skalar och förbereder potatisen för bland annat restauranger, storkök i kommunerna och kök på arbetsplatser, får det tufft. De flesta har fleråriga kontrakt med kunderna och kan inte ändra sitt pris under kontraktstiden.

Mikko Koivula, som driver familjeföretaget Koivulan Kuorimo i Forssa, arbetar av principskäl endast med inhemsk potatis.

– Jag odlar själv potatis och har under normala år till nittio procent använt min egen potatis. I år täcker min potatis endast femtio procent av behovet. Det blir stora förluster då jag blir tvungen att köpa in så mycket, i synnerhet om priset stiger.

På Chips AB på Åland, där man tillverkar chips och fryspotatisprodukter, är läget tills vidare under kontroll.

– Våra produkter görs till största delen av inhemsk potatis. Av chipsen är ungefär tjugo procent gjorda på importerad potatis. Tills vidare har vi potatis i lagret, men vi saknar några tusen ton som vi antagligen blir tvungna att importera, säger odlingschef Christer Clemens.

– Vi har systerbolag i Sverige och Danmark och kontakter där. Vi kommer troligtvis att kunna importera potatis från Skåne, där skörden blev hyfsad.

Enligt Clemens är det inte uteslutet att produktpriserna stiger men tillägger att om det sker så sker det med fördröjning.

 

 

Potatispriset rekordhögt

För konsumentens del kommer potatisbristen att synas i butikerna som en prisökning. Enligt en europeisk prognos kan priset för 100 kilog potatis klättra upp till 28–32 euro.

– Som jämförelse har det varit 24 euro som högst, vilket det är nu, säger aktuarie Anna-Kaisa Jaakkonen på Tike.

Antti Lavonen, växtodlingsombud på MTK, påminner ändå om att det är konsumenten som i slutändan avgör priset.

– Då smärttröskeln nås minskar konsumtionen, säger Lavonen.

Vått i hela Europa

För matindustrins del, som skolköken och personalrestaurangerna, innebär det att en allt större del av potatisen blir importpotatis. Varifrån den ska importeras och till vilket pris är ändå oklart.

– Det har varit en våt höst i hela Europa. Danmark till exempel, som vi annars importerar potatis från, har också haft en dålig skörd, säger Jan Porander.

Enligt Antti Lavonen är det endast Tyskland och Polen som haft närapå normala skördar. När alla vill importera blir det ofta den högst bjudande som får.

Usel skörd, bortfall av stöd och högre produktionskostnader. Hur ska odlarna klara sig, Jan Porander?

– Om odlarna får sin skörd förstörd kan de ansöka om ersättning för skadorna på landsbygdskansliet i sin kommun.

I dag finns det tio miljoner euro reserverat för det i regeringens budgetförslag. Men enligt Yle uppgår skadorna i Kristinestad redan till fem miljoner euro.

– Redan förra året minskade odlingsarealen. Risken finns att många övergår till en annan odlingsform eller slutar. Men å andra sidan, om priset plötsligt blir väldigt högt kan det locka fler att odla potatis, säger Antti Lavonen.