Rehn tror på litet ekonomiskt uppsving nästa år

Enligt EU-kommissionens vice ordförande Olli Rehn har det skett framsteg i hanteringen av skuldkrisen, men det krävs tid att få den ekonomiska utvecklingen att vända.

Saneringsprogrammen och en gryende ekonomiska återhämtning förbättrar eurozonens skuldkvot nästa år och får igång en ytterst liten ekonomiskt tillväxt. Euroländernas skulder uppgår när de är som störst till 94 procent av bruttonationalprodukten, men börjar sedan minska.

–Det pågår en våg av reformer som gäller alla ekonomiska sektorer. Det finns dock ingen genväg till lycka och hållbar tillväxt för Europa, sade Rehn i Helsingfors på torsdagen.

I år krymper EU:s och eurozonens ekonomier en aning, och nästa år växer de bara mycket litet. År 2014 tilltar tillväxten i euroområdet till 1,4 procent och i hela EU till 1,6 procent.

–Europas bruttonationalprodukt kommer tillbaka till samma nivå som före finanskrisen först 2013–2014. Krisen har inneburit ett bortfall av tillväxten för 4–5 år, sade Rehn.

Snabbaste anpassningen i Irland

Enligt Rehn snabbas korrigeringen av den ekonomiska obalansen upp, men det är en process som tar tid. När tillväxten kommer igång blir den mer hållbar än tidigare, sade Rehn.

–Länderna med stora budgetunderskott får lov att genomgå en liknande anpassning som Finland på 1990-talet.
Den ekonomiska anpassningen leder till en inre devalvering som återställer konkurrenskraften och skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Snabbast har den ekonomiska anpassningen framskridit i Irland, där de nominella lönerna har sjunkit med cirka 20 procent. I Spanien och Grekland har lönesänkningarna varit kring 10 procent.

Det irländska anpassningsprogrammet går framåt, exporten ökar och ekonomin växer, sade Rehn. Han ansåg det också positivt att finansmarknaden stabiliseras och att stärkningen den ekonomiska och monetära unionen ökar det ekonomiska förtroendet.

Det stöd Grekland ska få under de närmaste åren diskuteras på ett finansministermöte på tisdag nästa vecka. En sänkning av låneräntorna kunde bli en del av anpassningspaketet, men lånekapitalet rörs inte. Enligt Rehn råder det enighet om den saken.

Krisländerna har ändå en lång och svår väg att gå. Irland, Spanien, Grekland och Cypern har under de närmaste åren fortfarande de största offentliga underskotten.