Kurdisk stödprotest för hungerstrejk

Kurdiska grupper demonstrerar till stöd för den kurdiska hungerstrejk som pågått i snart åtta veckor. Oppositionella varnar för strejkarnas hälsotillstånd men Turkiets regering är kallsinnig.

Kurder demonstrerade på lördagen i Diyarbakir i sydöstra Turkiet till stöd för de nästan 700 kurder som hungerstrejkar i turkiska fängelser. Polis använde tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranterna varav vissa, enligt nyhetsbyrån AFP, kastade sten och brandbomber. Minst 20 personer greps.

En av de närvarande var Yekbun Alp, politiker från Vänsterpartiet i Uppsala och själv kurd. Alp beskriver för TT en kraftig polisnärvaro, understödd av pansarfordon.

- Man hade bestämt sig för att stoppa den här demonstrationen till vilket pris som helst, säger hon i telefon från Diyarbakir.

Allvarligt tillstånd

Även icke-kurdiska oppositionspolitiker i Turkiet har varnat för hungerstrejkarnas hälsotillstånd.

Aytug Atici, läkare och parlamentsledamot för det största oppositionspartiet, Republikanska folkpartiet (CHP), besökte i onsdags fångar och beskriver för tv-kanalen CNN läget som "kritiskt".

- Ingen av dem som strejkat i 50 dagar — vid tillfället då vi talade med dem — kunde stå upp, säger han.

Hungerstrejkarna kräver rätten att tala kurdiska i skolor och domstolar, samt att Abdullah Öcalan, den fängslade ledaren för den kurdiska separatiströrelsen PKK, släpps.

"Skådespel"

Men Turkiet, som anser att PKK är en terroristgrupp, avfärdar protesten. Justitiedepartementet meddelar att läkare har hungerstrejkarna under uppsikt och premiärminister Recep Tayyip Erdogan varnar på lördagen hungerstrejkare för att ta till "utpressning".

- Vi kommer inte att släppa terroristledaren bara för att ni säger det, eller för att ni agerar så här, sade Erdogan vid ett möte inom hans styrande parti AKP.

Fakta: Turkiet, kurderna och PKK

  •  Cirka 17 procent av Turkiets omkring 74 miljoner invånare är kurder. Stora kurdiska minoriteter finns även i Irak, Syrien och Iran. Kurder har länge klagat på diskriminering i Turkiet.
  •  Den kurdiska separatiströrelsen PKK grundades som ett politiskt parti 1978. Sedan 1984 har rörelsen bedrivit väpnad kamp mot den turkiska regeringen för en självständig kurdisk stat. Konflikten har krävt cirka 45 000 människoliv och PKK är terrorstämplat av Turkiet, liksom av EU och USA.
  •  Perioden sedan samtal mellan PKK och regeringen bröt samman i juni i fjol har varit den våldsammaste i Turkiet sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan fängslades 1999. Nästan 700 människor har mist livet.

Källor: International Crisis Group, Nationalencyklopedin, Reuters. (TT)