Investeringar får Esbos skulder att öka

Esbo räknar med 4 000 nya invånare också nästa år. Det betyder bland annat enligt stadsdirektör Jukka Mäkelä att det behövs 2 500 nya bostäder. Det här kommer staden att klara av.

– Men det är absolut maximum. Vi investerar i nytt och ser till att all gammal service fungerar som förut. Mot den här bakgrunden förstår jag inte att man klagar på Esbo.

Det är framför allt stadshuset vid Salutorget i Helsingfors som ondgjort sig över Esbos andel av den växande huvudstadens utgifter. Också staten har antytt att kommunsammanslagningar är önskvärda. Dem avfärdar Jukka Mäkelä inte på rak arm men som förut är han i första hand för ett ökat samarbete inom markanvändning, boende och trafik.

– En metropolmodell som omfattar åtminstone Helsingforsregionens fjorton kommuner. Men vi behöver också mera forskning i ämnet och gärna på universitetsnivå, fastslår han.

En stor del av investeringarna sker i området Hagalund, Otnäs och Kägeludden. Här verkar från förut ett stort antal företag och utbildningar. Tanken är att dragningskraften ska öka kraftigt med västmetron.

– Området är viktigt för huvudstadsregionen men också för hela landet, säger Mäkelä och upprepar att han inte begriper kritiken mot Esbo.

Västmetron är dyr

Investeringarna tynger Esbo så mycket att med beaktande av hela koncernen är skulden per invånare nästa år 7 000 euro. Tittar man enbart på stadens siffror är summan knappa 800 euro.

Även västmetron som ska starta i slutet av 2015 kostar skattebetalarna mycket. Projektet är faktiskt den största orsaken till den stora låneupptagningen. I slutändan skymtar en byggnota som nu närmar sig 900 miljoner euro.

Staten har lovat delta med en betydande del men ännu har Esbo inte sett skymten av pengarna. Det här förvånar en del beslutsfattare som anser att västmetron ”såldes” till Esbopolitikerna med ett klart löfte om statens medverkan. Tekniska sektorns direktör Olavi Louko vill lugna tongångarna.

– Vi ska strax återuppta förhandlingarna med Trafikministeriet. Och det har sagts till oss att vi kan fortsätta planeringen av västmetrons förlängning. Om vi måste stoppa byggandet och börja om igen blir projektet dubbelt så dyrt, säger tekniska sektorns chef Olavi Louko.

Småningom börjar det brådska med beslut. Louko hoppas på besked senast i slutet av nästa år.

I budgetförslaget för nästa år finns inga stora svenskspråkiga utropstecken. Enligt bildningsdirektör Sampo Suihko fungerar svenskspråkiga skolor och daghem nu bra. På sikt blir det bland annat aktuellt att bygga ut Mattlidens skolcentrum.