Bild från Illulisat på Grönland. Foto: Lehtikuva/AFP Photo/Slim Allgui

Norra ishavet kan bli isfritt om några år

Norra ishavet riskerar att om några år inte längre göra skäl för sitt namn. Det är nämligen möjligt att det blir isfritt om somrarna redan före slutet av detta decennium, säger en havsforskare som intervjuats för tidskriften Science.

Forskaren Wieslaw Maslowski vid Naval Postgraduate School i USA ha presenterat den hittills mest pessimistiska prognosen för hur snabbt polarisen i norr smälter. Olika forskare har dock presenterat mycket varierande prognoser för issmältningen.

Isforskaren Julienne Stroeve vid forskningscentret NSIDC i Colorado anser det realistiskt att Norra ishavet blir isfritt om somrarna först någon gång mellan åren 2030 och 2040. Centret upprätthåller USA:s nationella isdatabas.

I september i år var istäcket på Norra ishavet mindre än vad som registrerats någonsin tidigare. Den 16 september täckte isen bara 3,6 miljoner kvadratkilometer. Issmältningen har år för år snabbats upp betydligt kraftigare än vad som förutsetts i tidigare prognoser. Klimatmodellerna har inte stämt in på den utveckling som redan har registrerats. Enligt dem ska polarisen i norr stå emot sommarvärmen ända till slutet av detta århundrade.

Nordostpassagen blivande transportled

Det är inte bara klimatforskarna som intresserar sig för polarisens öde. På senare tid har nämligen energi- och gruvbolag och skeppsredare fått upp ögonen för möjligheten att använda Nordostpassagen som transportled.

Klimatförändringen har också ökat konkurrensen om naturresurserna längst i norr. I Arktis finns stora lager av olja och naturgas och även intressanta mineralfyndigheter. Resurserna förblir svåra att exploatera eftersom Ishavet fryser till snabbt efter den korta sommaren.

Redan nu är dock transporter möjliga längs Nordostpassagen. Med hjälp av till exempel de isbrytande lastfartyg som Aker Arctic utvecklat kunde seglationssäsongen till och med omfatta hela året. Den krympande polarisen leder nämligen till att det istäcke som bildas om vintrarna inte är lika tjockt som tidigare.

Sedan mitten av september har istäcket på Norra ishavet åter vuxit. Det får sin största areal i början av mars då det omfattar 15–16 miljoner kvadratkilometer. Vinterisens omfattning har inte genomgått några större förändringar.

Den nordliga polarisens omfattning påverkar även klimatet i Finland, även om vi känner av effekten bara i slutet av vintern. En del forskare anser dock att den krympande polarisen gör vintrarna i Finland kallare.

Docent Timo Vihma vid Meteorologiska institutet påpekar dock att man inte ska vara för snar med att dra slutsatser. Han tror att klimatuppvärmningen fortsätter i Finland.