Foto:Leif Weckström

Språkbadsstudenter efterlyser fler kurser i svenska

Vid Helsingfors universitet är tvåspråkiga examina möjliga sedan två år tillbaka. Men finska studenter tycker att urvalet av svenska kurser är för litet. – Och chanserna att diskutera och debattera på svenska är för få, ­säger studeranden Terhi Kursula.

Tvåspråkiga skolor har diskuterats under sensommaren och hösten, ofta med ekonomiska förtecken. Justitieminister Anna-Maja Henriksson har i sin tur efterlyst språkbad modell Kanada även vid universitet i Finland.

Vid Helsingfors universitet har studenterna språkbadat i två år. De flesta språkbadsstudenterna har finska som modersmål. Terhi Kursula, tredje årets studerande vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, är en av de cirka 50 som tar en tvåspråkig examen.

Det innebär att hon avlägger minst en tredjedel av sina studier på det andra inhemska språket. Kursula är en av de första studenterna som grep chansen att språkbadsstudera när Helsingfors universitet inledde ett språkbadsprojekt 2010.

– Jag ville lära mig svenska redan som liten. Vi bodde då på Drumsö och jag hade en barnvakt som kunde lite svenska. Hon väckte intresset för svenskan och jag ville gå på svenskt dagis och se Mumin på svenska. Men så flyttade vi till Uleåborg och det blev finskt dagis och finsk skola.

– Det var ganska självklart för mig att ta chansen att spåkbadsstudera när den kom. Visst insåg jag att det kunde bli svårt, men jag ville utmana mig själv.

Kursula har lantbruksekonomi som huvudämne. Föreläsningarna är på svenska och tentamina skrivs på svenska, även om litteraturen kan vara på engelska. Ibland är föreläsningarna på finska, men tentamen skrivs ändå på svenska.

Fler kurser på svenska
Det Kursula saknar är möjligheter att få diskutera på svenska. Nu finns det väldigt få möjligheter till diskussion på de kurser som går på svenska.

– På kursen i vetenskapsfilosofi fick vi diskutera, den var bra, men i nationalekonomi blir det inte mycket till debatt.

– Jag tycker också att det är bra om det finns lika många svenskspråkiga kurser som finskspråkiga. Nu måste man ibland välja mellan språk och substans då urvalet av biämnen på svenska är för litet.

När hon ska välja biämne på svenska finns det två–tre alternativ.

Kursula hinner också jobba på sin fritid, på Tallink Silja. De flesta av hennes arbetskolleger är svenskspråkiga. Ändå blir samtalsspråket finska.

– Alla svenskspråkiga kan ju finska och jag är fortfarande rädd för att tala svenska. Jag har ingen svensk vänkrets.

Tillsammans med en studiekompis från Ingå vågar hon sig trots allt på att tala svenska till vardags – kompisens finska är inte heller perfekt.

Kursula räknar också med att det är en fördel att kunna svenska när hon ska söka jobb.
– Det ger mig flera alternativ på arbetsmarknaden. Utrikesministeriet och Unicef är intressanta men jag kan också tänka mig att jobba i Österbotten.