Sixten Korkman mest oroad över folkets misstro

 Tidigt på morgonen meddelade EU-ledarna att den juridiska strukturen för en gemensam finansinspektion ska vara klar före årsskiftet och att övervakningen byggs upp nästa år.

– Det hjälper inte med en internationell övervakare om det inte finns en annan myndighet som ingriper när problem uppdagas. Mycket kaffe kommer att drickas innan man har benat ut de juridiska och tekniska svårigheterna. För Tyskland och Frankrike är det svårt att komma överens om att styra över nationell makt till en supranationell myndighet, säger Korkman.

De flesta ekonomer är enligt Korkman överens om att bankunionen behövs, men han räknar den inte till lösningarna för den pågående skuldkrisen.

– Vi är inne i en farlig kris. Även om jag tror att vi kan lösa krisen får vi traska i träsket i några år och improvisera oss fram. När vi tar över spanska banker är det viktigt att ägarna axlar ansvar men att konsumenterna skyddas.

Till lösningarna hör däremot att ge krisländerna mer tid.

– Det är svårt att skära i utgifterna under en lågkonjunktur, men det finns redan tecken på att konkurrenskraften har börjat återställas.
I praktiken innebär mer tid mer pengar.
– Problemet är att det kommer att bli svårt att få nya befogenheter för stödfinansiering.

Skrev för barnbarn
I den nyutkomna boken beskriver Korkman de politiska och ekonomiska alternativen som ligger till hands. Själv ser han legitimitetskrisen som det största hotet mot euron. En monetär union förutsätter en långt gången integration, vilket rimmar illa med dagens krav på nationell autonomi.

– Medborgarna kan fälla en regering som har förbundit sig att följa sparprogram.
Sker det i Grekland är det en ödesfråga endast för Grekland, enligt honom.

– Grekland kan inte längre orsaka en europeisk bankkris. Oavsett om landet stannar kvar i euroområdet eller inte kommer alla skulder inte att betalas tillbaka. Frågan är hur mycket som ännu måste kvitteras.

I går utlyste spanska fackförbund generalstrejk till den 14 november i protest mot nya åtstramningar. Samma dag kommer portugisiska fackförbund att strejka. I förrgår drabbade demonstranter och polis samman i Aten.

Hur tolkar du demonstrationsvågen?
– Folk är frustrerade men vet inte mot vem de ska rikta sin ilska. Jag har viss förståelse för att grekerna inte har en klar bild av situationen. Men utan stödfinansiering skulle sjukhusen tvingas stänga.

Att skälla på politikerna hjälper inte, anser han.

– När man drar på sig stora skulder blir det ganska problematiskt. Det finns ingen enkel väg ut.
Som motvikt till den populistiska debatten erbjuder Korkmans bok en översikt över den komplexa kopplingen mellan politiska ambitioner, ekonomisk tillväxt och välfärdssamhället. I förordet berättar han att han skrev boken för att sondottern, som snart börjar i gymnasiet, ska få upp ögonen för de ekonomiska frågornas betydelse.

– Den blev inte riktigt så lättfattlig som jag tänkt mig. Samtidigt känns den lite för komprimerad.
Boken är väldigt mångsidig och skulle passa inom undervisningen och för alla som vill orientera sig bland de ekonomiska begreppen. Finns det planer på att ge ut den på svenska?

– Jag skrev den för den finska allmänheten. Om jag skulle skriva på svenska skulle jag skriva en annan bok, men det känner jag inte för just nu.