Kyrkan refomeras med kommunen

I korthet innebär stiftsmodellen att alla anställda, fastigheter och ekonomin ska skötas på stiftsplanet. I prosterimodellen ska ärendena skötas på prosteriplanet och i samfällighetsmodellen skötas som hittills.

Antalet svenska kyrkliga förvaltningsenheter kommer klart att minska i förhållande till nuläget och därför är det viktigt att de svenska församlingarna inte kommer i kläm och att de svenska församlingsmedlemmarna fortsätter att få tjänster på lika villkor och kan fatta beslut i egna ärenden.

Gustav Björkstrand anser att samfällighetsmodellen ur språklig synvinkel är att föredra jämfört med prosteri- och stiftsmodellen.

– Den respekterar församlingarnas språkliga identitet och möjliggör för minoritetsförsamlingar att höra till en större språklig gemenskap inom ett eget prosteri. Så kan till exempel Tammerfors svenska församling höra till Mellersta Nylands prosteri, fastän församlingen ligger inom Tammerfors stift säger Gustav Björkstrand, som på Borgå stiftfullmäktiges och tankesmedjan Magmas initiativ gjort en språkkonsekvensutredning i brådskande ordning.

- Jakobstads finska församling kan höra till Järvipohjanmaan rovastikunta och Lappo stift fastän det ligger inom Borgå stift. Samfälligheten fördelar skatterna till församlingarna och de förfogar fritt över dem enligt egna prioriteringar. Prosterimodellen skulle säkert fungera väl i det finska Finland och på Åland, men inte i tvåspråkiga regioner, 

År 2008 tillsattes en styrgrupp av kyrkostyrelsen som fick till uppgift att ta fram nya modeller. Den stannade för stifts- och prosterimodellen, som inte beaktar de språkliga konsekvenserna för minoritetsförsamlingarna.

– Det var säkert inte avsiktligt, men den finska sidan glömmer ofta bort tvåspråkighetsproblematiken, säger Gustav Björkstrand.

”Prova på svenskt stift”
På tisdag kommer frågan upp på kyrkostyrelsens plenum för att sedan tas till första behandling av kyrkomötet i början av november.
– Att gå in för antingen stifts- eller prosterimodellen skulle kräva omfattande förändringar i lagstiftningen, vilket tar tid. Eftersom ärendet brådskar ser jag som det enda tänkbara att gå in för samfällighetsmodellen, med vissa förändringar. Det är sannolikt att kyrkostyrelsen stannar för den, säger Björkstrand.

Björkstrand anser att man på lite längre sikt måste göra större strukturella förändringar som frigör församlingarna från kommunindelningen.

– Man kunde gå in för ett pilotprojekt och prova på ett helt svenskt stift. Det förutsätter en enhetlig skattesats vilket är lite knepigt då man i Helsingfors i dag betalar en procent och i en del skärgårdsförsamlingar upp till två procent i kyrkoskatt, men det går säkert att jämka ihop om solidariteten finns.

Gustav Björkstrand tror att man på finskt håll kunde tända på idén, eftersom man då slipper tvåspråkighetsproblemet som leder till komplicerade strukturer.