Foto/Tor Wennström

Energipolitiken slukar hundratals miljoner

Helsingfors energilösningar blir en av de dyraste frågorna för det nya fullmäktige. Hur mycket politikerna kommer att ha att säga till om när det verkligen gäller, är en annan sak.

Det har gått över trettio år sedan Pekka Manninen kom till Helsingfors Energi för att göra sitt diplomarbete om kraftverket i Kvarnbäcken. Kraftverket är numera nedlagt, medan Manninen har klättrat så högt man kan komma i det kommunala affärsverket.

Helsingfors Energi står i dag för en tiondel av den nationella elproduktionen och är tredje störst inom elförsäljningen.
– Klart att vi skulle kunna vara ännu större. Men som affärsverk finns det begränsningar, säger Manninen.
Den färska vd:n tar inte ställning till hur företaget skulle kunna expandera som aktiebolag.
– Det är ägarens sak.

För Helsingfors har energiproduktionen i många år inneburit ett kraftigt tillskott i stadskassan. Snart är de tiderna förbi, eftersom beroendet av stenkolen ska minska (se faktarutan). I dagsläget finns det två huvudsakliga alternativ. Antingen bygger man ett nytt flerbränslekraftverk i Nordsjö med tillhörande energitunnel till centrum – en investering som beräknas kosta en miljard euro.

Det andra alternativet går ut på att de stora kolkraftverken uppgraderas för 500 miljoner euro.
– Biomassans andel kan ökas till 40 procent i Sundholmen och Hanaholmen. Då behövs det ny teknik för förbränning och malning.

Mycket är oklart
Kalkylerna innehåller stora frågetecken eftersom man inte vet hur marknaden fungerar om fem år.
– Det största osäkerhetsmomentet gäller tillgången på biobränslen och i vilken utsträckning skog räknas som förnybar råvara. En del av biobränslet kommer sannolikt att importeras. Sjövägen är naturlig med tanke på vårt läge, säger Manninen.

Helsingfors fullmäktige beslöt i januari att utvecklingsplanen för Helsingfors Energi ska uppdateras 2015. Då kommer man bland annat att ha en klar bild av i vilken mån biogas kan ersätta den fossila naturgasen. Gasum, Metsä Fibre och Helsingfors Energi meddelade i måndags att man går vidare med planerna på ett bioraffinaderi som producerar syntetisk biogas i Joutseno. Biogasen kan köras in i naturgasnätet och brännas i kraftverket i Nordsjö.

Alla beslut kan inte vänta till 2015. Därför börjar man testbränna träpelletar i Hanaholmens kolkraftverk när det startas upp om några veckor.
– Vi kan komma upp till mellan 5 och 10 procent träpellet 2014. Vi måste till exempel utreda hur samförbränningen påverkar askans kvalitet, säger Manninen.

Bolagisering väntar
I samma veva som Helsingfors Energi börjar pumpa in pengar i utsläppsrening och alternativa bränslen kommer en ny lag som ska sätta stopp för kommunala affärsverk på den fria marknaden. Regeringsrådet Auli Valli-Lintu på Finansministeriet filar på versionen av lagförslaget som tvingar kommunerna att bolagisera bland annat energiproduktion.

– Tidtabellen är öppen, vi förhandlar ännu med EU-kommissionen. Målet är att regeringen ger förslaget till riksdagen före årsskiftet. Övergångstiden blir åtminstone ett år, säger Valli-Lintu.

Saken har varit på tapeten i många år och väckt motstånd i Helsingfors. Till skillnad från ett affärsverk betalar aktiebolag samfundsskatt som till två tredjedelar landar hos staten.

– Helsingfors hävdar att staden går miste om 50 miljoner per år när Helsingfors Energi blir ett aktiebolag. Men i andra kommuner har det visat sig att man kan organisera verksamheten på ett annat sätt och att bortfallet inte har blivit så stort.

En bolagisering kommer att påverka beslutsfattandet i bolaget. Tatu Rauhamäki (Saml) är ordförande för den största fullmäktigegruppen i Helsingfors. Enligt honom får bolagsstyrelsen ett annat uppdrag än dagens direktion.

– Oberoende om styrelsemedlemmarna är politiker eller inte måste de handla i enlighet med bolagets intresse. Direktionen är inte bunden av den här lojalitetsprincipen.

Han vill ännu inte ta ställning till om bolagiseringen automatiskt betyder en styrelse utan politiker.
– Jag kan inte tro det, eftersom Helsingfors Energi har så stor betydelse. Styrelsen kan bestå av både politiker och experter, vilket skulle stödja den operativa ledningen bättre än dagens modell.

De stora investeringsbesluten hamnar ändå i fullmäktige, tror Rauhamäki.
– Dessutom skulle fullmäktige slå fast målet för årsavkastningen.