Välkomna invånare. Marjut Valkola är stödperson till en kongolesisk familj med barnen Cynthia, 2, och Eugenie, 7. Foto: Laura Böök

I Pudasjärvi finns det plats för fler

I Norra Österbottens glesbyggda skogar är till och med Sannfinländarna invandrarvänliga. Pudasjärvis mål är att var tionde invånare ska vara av invandrarbakgrund 2018. I våras tog staden emot 35 kongolesiska kvotflyktingar från Ruanda – sex ensamstående kvinnor och deras barn. Och fler lär det bli.

– Jag tycker inte om att man räknar vilken ekonomisk nytta vi kan ha av flyktingarna. Den humanitära aspekten måste komma i första hand, säger sannfinländske fullmäktige- och styrelseledamoten Kari Tykkyläinen.

Du läste helt rätt. Välkommen till Pudasjärvi 2012. Denna lilla stad, hundra kilometer nordost om Uleåborg, är Europas näst största om man ser till arealen. Statistiken över folkmängden talar ett annat språk. De vidsträckta myrmarkerna – om än vackra – har inte kunna erbjuda invånarna tillräckligt med jobb. Det har lett till en accelererande befolkningsflykt.

Men i mars skrev magistraten i Pudasjärvi in 35 nya namn i kommunens hemortsregister. De nya kommuninvånarna är ensamstående kongolesiska kvinnor och deras barn som kommer från ett flyktingläger i Ruanda. De är de första kvotflyktingar som Pudasjärvis tagit emot.

Pudasjärvis målsättning är att 10 procent av kommuninvånarna ska ha utländsk bakgrund 2018.

– Det är ungefär samma förhållande som i Helsingfors och alls ingen utopistisk tanke. De humanitära skälen är det primära men Finland behöver också arbetskraft. En stor del av dem som integrerats här åker säkert bort för att studera, men vi hoppas att många flyttar tillbaka till Pudasjärvi när de skaffat sig ett yrke, säger Pudasjärvis stadsdirektör Kaarina Daavittila.

Kommuner motvilliga

Målsättningen på 10 procent är rätt unik i vårt land, där kommunernas motvilja att ta emot flyktingar är orsaken till att många, som redan fått kvotflyktingbeslut, får vänta många år i flyktingläger.
I fjol tog Finland emot 626 kvotflyktingar, trots att vi förbundit oss att ta 750 årligen. I början av september väntade 161 flyktingar, som fått beslut mellan 2009 och 2012, fortfarande på en plats i någon kommun.

– Man bör komma ihåg att flyktingarna inte är skyddade förrän de anlänt till Finland. Att de sitter i flyktinglägret med kvotflyktingbeslut hjälper inte. Värst är det om väntetiden för nödfall och brådskande fall blir lång, säger Thomas Bergman, jurist på FN:s flyktingorgan UNHCR.

Nödfall och brådskande fall är flyktingar i behov av snabbt skydd på grund av akut livshotande fara. UNHCR:s mål är att nödfallen ska kunna resa till ett tredje land inom bara några dagar. Brådskande fall ska kunna resa inom två veckor. Det handlar om situationer där svårt sjuka personer behöver snabba medicinska ingrepp eller situationer där hotade flyktingens säkerhet inte kan tryggas ens i grannlandet.

– Tyvärr fungerar inte mottagandet av nödfall och brådskande fall i Finland. Det finns brådskande fall från 2010 som fortfarande väntar på kommunplats. Vissa dör under väntetiden, säger Bergman.

Just nu finns det sjutton nödfall i akut behov av skydd som fått uppehållstillstånd i Finland och fortfarande väntar på kommunplats.

Serviceutbudet sågs över

– Kvinnor och barn i Kongo är en utsatt grupp. Många har upplevt rått våld. Våra kongoleser är sanna överlevare och de är verkligen motiverade att lära sig finska, säger stadens integrationskoordinator Virpi Harilahti-Juola.

Hon tror att mindre kommuner har lättare att integrera invandrare.

– Till exempel Närpes har lyckats bra. Här kan vi allas namn och alla har fått minst en vänfamilj. Vanliga människor är de bästa ”integrerarna”, säger Harhilahti-Juola.

Innan de första flyktingarna anlände ordnade staden diskussionskvällar och samlade ihop vinterkläder, möbler och husgeråd. Vänfamiljerna rekryterades via djungeltrumman.

– De öppet fientliga var få, men visst höjdes några röster som undrade om social- och hälsovårdstjänsterna skulle räcka till för alla. Men när vi fattade beslutet blev vi tvungna att se över stadens utbud av tjänster ordentligt. Det gynnar alla kommuninvånare.
 

Läs mer om invandringen och  integrationsprojektet i Pudasjärvi i dagens papperstidning (30.9.2012).