”Konflikterna splittrar kyrkan”

Den 1 januari i år anhöll Reijo Pekanpalo om befrielse från sitt förtroendeuppdrag i Vanda svenska församling efter att i 37 års tid vigt sitt liv åt församlingsarbete. Inom församlingen pågick en djup kris.

Förtroendet för kyrkoherden låg i botten och förvaltningen och administrationen haltade.

Domkapitlets sätt att hantera krisen fick Pekanpalo att fatta det slutliga beslutet.

– Jag är så besviken.

Tillsammans med några tidigare och nuvarande förtroendevalda hade han vänt sig till biskopen och bett om en utredning av förvaltningsproblemen. En granskning där alla anställda intervjuades gjordes i oktober i fjol och domkapitlets protokoll var klart vid årsskiftet.

– Den mest absurda läsning jag har sett. Domkapitlet vände det hela till en märklig personkonflikt, säger Annika Halmén, som sitter i församlingsrådet.

De anställda ombads bland annat ta ställning till om det finns en skuggledning i församlingen.

– Vad är det för en ledande fråga? undrar Halmén.

I protokollet förekommer grova beskyllningar. ”Vid beskrivningen av sättet som kampen utkämpas på användes ibland kraftiga ord, nämligen: manipulation, obstruktion och mobbning”, konstaterar granskarna.

– Är det så här Borgå stift löser konflikter inom församlingarna? Protokollet är i högsta grad selektivt och fullt av uttalanden som inte verifierats. De personer som ursprungligen krävt en granskning har inte ens blivit hörda och förvaltningsproblemen förbises, säger Halmén.

Mest uppgiven är Halmén över den juridiska aspekten. Då protokollet visades upp för församlingsrådet kallades det för en ”offentlig handling för internt bruk, men inte för offentligheten och pressen”.

Fem klagomål kring detta har lämnats in till justitieombudsmannen som nu utreder frågan och som har bett Borgå stift förklara sig.

De ursprungliga problemen i församlingen kvarstår.

– Våra protokoll och möteskallelser är bristfälliga och flera förvaltningsärenden blir dåligt skötta. Jag har även bett domkapitlet utreda beslutet att dela ut testamentsmedel (se artikel intill). Kyrkan är en skatte­indrivande instans och myndighet, så här kan det inte skötas, säger Halmén.

Problemen i Vanda svenska församling är inte unika. Tidigare i år blossade en konflikt upp i Ingå församling mellan kyrkoherden och de anställda. Även på Åland och i Österbotten har biskopen medlat i förtroendekriser och rett upp förvaltningsproblem.

Flera församlingsaktiva som Hbl talat med uppger att problemen ligger i ledarskapet.

– Kyrkoherden ska leda den andliga verksamheten, gudstjänsterna och själavården, men när det  gäller administrationen och personalfrågorna så behövs ett proffs, anser Helen Glantz-Vilo och Inger Ruusu.

Anu Paavola, församlingspastor i Vanda, poängterar att det handlar om valet av kyrkoherde.

– Församlingen väljer den präst som är bäst på att predika och sjunga och ser bra ut. Alla kandidater håller en valpredikan, men det säger inget om personens operativa egenskaper.

Hon jämför en församling vid ett operahus.

– Där finns en administrativ och en konstnärlig ledare. På samma sätt kunde det vara i kyrkan. De flesta av oss som jobbar här har ett väldigt fritt och konstnärligt arbete. Det är inte lätt att vara chef för en så brokig skara.

Att församlingarna i Borgå stift dessutom är rätt små leder ofta till att alla medarbetare dras in i konflikterna.

Kyrkbänkarna står tomma

De förtroendevalda är rädda att de inre konflikterna i slutändan drabbar församlingsmedlemmarna. Aktiviteten sjunker och få frivilliga vill ställa upp.

– Det märks redan nu. Få besöker våra högmässor och deltar i verksamheten, säger Birgit Halminen, tidigare förtroendevald.

– Om församlingens information utåt inte sköts på rätt sätt visar det på nonchalans i arbetet, säger Halmén.

Kyrkolagen hos riksdagen

• I dag leds församlingen av kyrkoherden som har prästutbildning.
• Kyrkoherden väljs av församlingen genom direkta val på basis av bland annat en predikan.
• I fjol godkände kyrkomötet ett alternativ valsätt där kyrkoherden också kan väljas av kyrkofullmäktige eller av församlingsrådet.
• Ändringarna i kyrkolagen ska nu fastställas av riksdagen.
• Riksdagen ska ta även ställning till fullmaktstjänsterna inom församlingen som ger kyrkoherden en ytterst stark anställningstrygghet. Enligt det nya förslaget ska samma regler och rättigheter gälla för kyrkligt anställda som för andra offentligt anställda.