"Stor-Vasa kan trygga svenskan i Österbotten"

Både Korsholm och de mindre kommunerna kring Vasa har varit kritiska till att bli en del av ett framtida Stor-Vasa. Trots att kommunerna fortfarande håller fast vid att de vill förbli självständiga är man i Korsholm nu beredda att utreda alternativen.

– Jag tror att vi här i svenska Österbotten inte riktigt har tagit kommunreformen på allvar. I Österbotten och i Finland överlag är självständigheten något närmast heligt, och därför har tanken om fusioner varit svår. Men nu har tanken börjat mogna, säger Lars Gästgivars (SFP), fullmäktigeordförande i Korsholm.

Gästgivars betonar ändå att beslutet om man går in för fusion eller inte är fullmäktiges och att beslutet beror helt på kriterierna för hur svenskan ska tryggas i de nya kommunerna. Fortfarande är det till exempel oklart hur statens kommunandelar, som i dag står för över femtio procent av många kommuners intäkter, skulle fördelas till de nya kommunerna.

Risk att polisen flyttas bort

När Gästgivars och Håkan Nordman (SFP), fullmäktigeordförande i Vasa, satte sig ner vid samma bord över en morgonkaffe i Vasa visade det sig ändå att de är eniga på flera punkter. Bland annat ser de båda förslaget med tre kommuner i Österbotten som ett alternativ. De anser också att Vasaregionen måste förstärka sin position gentemot Seinäjokiregionen, som nu går in för fusion, för att inte till exempel polisförvaltningen och specialsjukvården ska flyttas från Vasa till Seinäjoki.

– För att bevara den svenska servicen måste det svenska Österbotten vara tillräckligt starkt för att locka hit statliga institutioner och företagare. I till exempel polisförvaltningsreformen lobbar Paula Risikko (Saml) nu för att flytta polishögkvarteret, som skulle komma hit, till Seinäjoki i stället. Vi måste vara tillräckligt stora för att staten ska placera institutionerna här och Stor-Vasa är en lösning för att trygga den svenska servicen på den österbottniska landsbygden, säger Gästgivars.

– Om vi vill trygga den svenska servicen har vi inte råd att se Seinäjoki, en konkurrerande region, stärka sig delvis på vår bekostnad. Till exempel har man ännu inte bestämt hur specialsjukvården ska ordnas, säger Nordman.

Närdemokrati lösningen?

Politikerna i Vasa har länge talat för ett större Vasa som bygger på pendlingsområdena i regionen. Närdemokratin och den svenska servicen skulle garanteras genom kommundelsförvaltning och två förvaltningsspråk. De stora partierna har kritiserat SFP:s förslag om kommundelsnämnder och sagt att det bara leder till skendemokrati och mer byråkrati. Nordman säger ändå att det fungerar om man vill, exempel finns i Sverige.

– Kommundelsfullmäktige måste ges tillräckligt med budgetmedel för att man i kommundelarna själva kan bestämma om sin grundskola, fritidssektorn och sociala tjänster såsom äldreomsorgen.

Medlemmarna i kommundelsnämnderna skulle väljas utifrån de partipolitiska styrkeförhållandena i kommundelen. De svenskspråkigas politiska inflytande försvagas inte, tvärtom.

Nordman och Gästgivars ser forskarna Siv Sandbergs och Anita Niemi-Iilahtis förslag om tre kommuner i Österbotten som ett bra alternativ: en kring Vasa, en kring Jakobstad och en sammanslagning av kommunerna i Sydösterbotten.

– De kommunerna skulle stå sig starka i framtiden. För specialsjukvården och utbildningen behövs ett ännu större befolkningsunderlag. Problemet är Sydösterbotten. Är kommunen tillräckligt stor för att klara utmaningarna med näringslivet och ålderstrukturen trots att de går ihop? frågar sig Nordman.

Hur kan man trygga svenskans ställning i Österbotten då landets enda tre helsvenska kommuner antagligen införlivas med andra och många kommuner byter majoritetsspråk från svenska till finska?

– Jag tror att kriterierna för de nya kommunerna kommer att innehålla sådana punkter som tryggar svenskan i betydligt högre grad än de skrivningar vi har i dag. Vi politiker jobbar med de här sakerna dagligen, medan människor som till vardags jobbar i fabriker, företag och lantbruk först inser behovet av en kommunreform när ELY-centralen flyttar bort från orten, säger Gästgivars.

– Det har varit en tung process, men om vi fortsätter att säga nej och inte själva börjar göra utredningar är vi på god väg att få andra som håller i roderpinnen, säger Gästgivars.

Alternativen för Vasaregionen

–Finansministeriet föreslår att Vasa, Korsholm, Malax, Korsnäs, Vörå, Laihela och Lillkyro går ihop till Stor-Vasa. Kommunen skulle ha cirka 105000 invånare med 38 procent svenskspråkiga.

–Språkstatusen skulle förändras för enspråkigt svenska Korsnäs och majoritetsspråket bytas för Malax, Korsholm och Vörå. Finska Laihela och Lillkyro blir tvåspråkiga. En fusion mellan Vasa och Lillkyro är redan på gång.

–Korsholm har hittills förhållit sig negativt till förslaget och kom i våras med ett motförslag: en utredning som omfattar hela Österbotten. Efter det har bland annat ministrarna Henna Virkkunen (Saml) och Carl Haglund (SFP) uttryckt stöd för förslaget.

–Finansministeriet föreslog också att Vasaregionen och Sydösterbotten kan gå ihop till en kommun.