Omstöpning av tidningsvärlden att vänta

Nyheten om att 60 tjänster tas bort på Svenska Dagbladet i Stockholm förebådar förändringar i hela branschen. – Det här är det första riktigt stora strukturella ingreppet som sker i vår medieomgivning på länge, säger Hufvudstadsbladets chefredaktör Jens Berg.

Sparpaketet på Svenska Dagbladet (SvD) innebär stora förändringar för pappersversionen av tidningen. De redaktionella tjänsterna minskas med 40, och ytterligare 20 tjänster tas bort från andra delar av tidningen. Sportredaktionen ska upphöra och i stället köper tidningen in material från en utomstående leverantör. Kulturdelen i tidningen får inte längre en egen bilaga utan ska flyttas in i huvudtidningen. Chefredaktören Lena K. Samuelsson säger i en intervju att de styr om kraft till digitala funktioner, och hon betonar att kulturjournalistiken kommer ha en fortsatt framträdande roll.

Påtvingat men modigt
Andreas Ekström, kulturjournalist på Malmöbaserade Sydsvenska Dagbladet tror att fler medier följer i samma spår.
– Den här omställningen kommer vi alla att behöva göra. Ingen tror att vi kommer att trycka hundratusentals papperstidningar om ett antal år, säger han.

Hur det går efter omläggningen kommer att få betydelse för långt fler än bara Stockholms medier.
– Det som Svenska Dagbladet gör är påtvingat men också modigt. Det är ett sätt att förhålla sig till en ekonomisk verklighet, men det får ett väldigt stort värde som fullskaligt försök, säger han.

Kan medföra undergång
SvD är en betydande konkurrent till Dagens Nyheter (DN) som är den största morgontidningen i landet. Men förändringarna på SvD är inte nödvändigtvis bra för DN i längden. Till exempel skriver SvD:s tidigare chefredaktör Mats Svegfors, nu avgående vd för Sveriges Radio, i en kommentar att DN får större handlingsutrymme att spara ner på publicistiska ambitioner om Svenska Dagbladet skulle falla.

Det är alltså ett grepp som kan bana väg för nya metoder men som kan leda till att SvD blir den första av de stora tidningarna i Sverige att gå under. Förklaringen ligger något paradoxalt enligt Andreas Ekström i att ägarna, Schibsted, inte har tillräckliga publicistiska ambitioner utan har större fokus på lönsamhet än konkurrenterna.

Antalet journalister avgörande
Också Svenska Dagbladets nytillträdde kulturchef, journalisten Martin Jönsson, har varit kritisk. I en kolumn skriver han att det finns en föreställning om att digital journalistik fungerar med färre anställda: ”Det kan den göra, om man arbetar mer med aggregering av andras nyheter och med omkok av sina egna. Men då ökar också risken att det blir en allt tunnare soppa.”

Andreas Ekström instämmer i att antalet journalister är avgörande, och inte huruvida materialet ges ut på papper eller digitalt. Frågan återstår hur intäkterna ska komma till mediebranschen i framtiden. Nischad journalistik har lyckats hitta betalande läsare säger han och ger exempel med tidskrifterna Offside och Mama. Svårare är balansgången för allmänna nyhetsmedier. Han pekar på Sydsvenska Dagbladet där han själv arbetar. Tidningen har lokalbevakning i Malmö med omnejd och tar ett grepp om Öresundsregionen. Samtidigt skriver man om riksnyheter och har en ambitiös utlandsrapportering.

– Tidningen bygger på att vi ska klara tre arenor på en gång. Men det är dyrt att upprätthålla, säger Ekström.
Motsvarande läge gäller för Hufvudstadsbladet säger chefredaktör Jens Berg.

– Det är en utmaning när vi definierar tidningens roll att vi ska ha alla de här perspektiven. Vi går mot mer fördjupning och längre läsning i tidningen, gediget eget material, reportage och analys, säger han.

Hufvudstadsbladet gör precis som branschen i övrigt, prövar flera tänkbara vägar för att se vilken som erbjuder en hållbar modell för intäkter.
– Vi ska finnas på så många plattformar som möjligt. På den digitala sidan kommer vi inte att skära ner oavsett hur vår ekonomi ser ut i framtiden, avslutar Jens Berg.