Energiavfall lastas på långtradare i Tana i Nordnorge. Foto: Lehtikuva/Jouni Kela

Norskt avfall blir ekologisk energi i Finland

Sverige är fortfarande långt före Finland när det gäller att omvandla sopor till värme och el.

På avstjälpningsplatsen Tana i norra Norge pågår lastning av en långtradare. Det ser ut som små vita piller, men det som lastas på flaket är i själva verket avfall som är på väg till kraftverket i Uleåborg. Där ska det omvandlas till ekologisk energi.

Projektet är ett led i den allt tilltagande kampen om energiavfall som Finland, Sverige och Norge är inblandade i. Alla försöker nu minska mängden avfall på soptipparna och allt mer avfall blir istället energi.

Sverige har insett lönsamheten i att bränna sopor för energi och importerar till och med avfall från södra Europa för att kunna hålla igång kraftverken. Norge hjälper till genom att exportera 800 000 ton avfall till sitt grannland. Nu har Sverige också visa intresse för det finländska utbudet.

Finland är ändå inte helt positivt inställt till vare sig export eller import av blandavfall. Hos oss, precis som i Sverige, ökar antalet avfallskraftverk men här måste de konkurrera om det inhemska avfallet.

Stränga krav

Finlands miljöcentral uppger att det ett år långa importtillståndet för avfall från Norge till Uleåborg är ett undantag. Geminor, ett norskt bolag specialiserat på handel med energiavfall får exportera 5000 ton noggrant sorterat och krossat hushålls- och industriavfall till Finland. Det handlar alltså inte om blandavfall, som Sverige tar emot.

– Med den nya avfallslagen vill man tygla importen av blandavfall. Samma kriterier gäller ändå inte sorterat avfall av god kvalitet, säger överinspektör Hanna Salmenperä vid miljöcentralen.

Man förhåller sig också skeptiskt till avfallsexport. Just nu finns det sex olika tillstånd för export av avfall till Sverige. Det betyder kring 25000 ton avfall.

– Med stränga krav för export och import av avfall följer vi EU:s princip om självförsörjning i avfallshanteringen, säger Salmenperä.

Bakom EU:s regelverk ligger de mål som man ställt upp inom miljöpolitiken.

Sverige långt före

Geminors projektchef i Finland Ismo Hiltunen är förvånad över de finländska myndigheternas förhållningssätt.

– Varför är man rädd för att transportera avfall över nationsgränserna, då verksamheten sparar på naturresurserna och är ekonomiskt lönsam? Om man vill begränsa den fria handeln med den här råvaran finns det en risk för att man bryter mot EU-principerna, säger han.

I Sverige hamnar bara en mycket liten del av avfallet på soptippen. Landet har kapacitet att bränna kring fem miljoner ton avfall och den väntas öka med en miljon ton inom ett par år.

– Där insåg man redan för flera år sedan att förutom alla miljöfördelar kan det också vara ekonomiskt lönsamt att bränna sopor. Kring hälften av fjärrvärmen och nästan en tredjedel av elen i hushållen produceras med avfall. Importavfallet ersätter allt mer av kärnkraften och de fossila bränslena.