Förtroendet för de spanska bankerna måste stärkas snabbt för att inte småspararna ska börja ta ut sina pengar. Därför är det bråttom med beslutet om det spanska bankstödet. Foto: Colourbox

Stödpaketet till Spanien räcker kanske inte till

100 miljarder euro låter mycket, men risken finns att det bara är början. Flera experter tror att Spaniens banker behöver mycket mer än så.

Miljarderna rullar i de mest pessimistiska beräkningarna. Investeringsnätverket Swisspartners tror att Spaniens banker kan behöva upp till 330 miljarder euro. Credit Suisse räknar med 249 miljarder. Royal Bank of Canada tror på 160 miljarder.

Det är rejält mer än de 100 miljarder som euroländerna lovat Spanien, och tre, fyra gånger så mycket som de två konsultföretagen Spaniens regering anlitade kom fram till. Enligt utredningarna från tyska Roland Berger och amerikanska Oliver Wyman skulle bankerna i värsta fall behöva mellan 51 och 62 miljarder, i bästa fall bara 16–25 miljarder euro.

Hur kan beräkningarna skilja sig så mycket från varandra?

– Det beror på vilka antaganden de baseras på. Vad är värdet på alla fastigheter bankerna lånat pengar till och hur mycket kan bankerna tänkas få tillbaka, säger analytikern Pär Magnusson på Royal Bank of Scotland.

En stor del av pengarna som spanska banker lånat ut har gått till vanliga människors bostadslån och till byggföretag som inte fått alla sina projekt sålda. Och nu rasar värdet på bostäderna.

– Det är svårt att se var bottnen kan vara. Ser man på Finland under 1990-talet kan värdet lätt minska med uppemot 50 procent, som är sannolikt i en kreditkris då människor inte får lån för köp, säger Aktias vice vd Stefan Björkman.

Faktorer som ekonomins tillväxttakt, arbetslöshetsgraden och räntorna påverkar också låntagarnas förmåga att betala tillbaka sina lån till banken.

– Bedömningen vi gör är att 100 miljarder förmodligen inte räcker för att täcka de spanska bankernas kreditförluster, säger Magnusson.

Mitt i finanskrisen 2009, när alla Europas länder beredde sig på det värsta, meddelade Finland att staten är beredd att garantera 50 miljarder euro för att ta hand om det finländska banksystemet.

– I proportion verkar 100 miljarder för Spanien snävt dimensionerat, säger Björkman.

Royal Bank of Scotland räknar med ett behov på 135–185 miljarder. Det betyder att Spanien antagligen behöver ett andra stödpaket i något skede.

– Vi ser ingen ände på detta, säger Magnusson.

Spanien kommer aldrig att kunna betala tillbaka om inte landet blir konkurrenskraftigare och exporterar mer än det importerar.

– För att bli konkurrenskraftig måste man sänka lönerna. Ju mer man sänker dem, desto mer faller bnp och återbetalningsförmågan.

Magnusson ser två alternativ: en ände med förskräckelse eller en förskräckelse utan ände. Det första betyder att krisländerna lämnar euron och devalverar sina valutor. Det andra att stödpolitiken fortsätter i all oändlighet.

Just nu är det viktigt att snabbt få i gång bankstödet för att stoppa en så kallad bank run, alltså att kunderna börjar ta ut sina pengar ur krisländernas banker.

– En tyst bank run har redan börjat. Utländska, men också inhemska investerare flyttar sina pengar från krisländernas banker till nordeuropeiska banker.

Skräckscenariot är att också småspararna börjar ta ut sina pengar. Därför måste förtroendet för bankerna stärkas snabbt. Och därför är det så bråttom med beslutet om bankstöd till Spanien.

Men också när beslutet klubbats igenom finns problem. Ett sådant är att euroländernas permanenta räddningsfond ESM, när den väl inrättats, är prioriterad långivare och får ut sina pengar först om Spanien inte klarar av att betala tillbaka allt. Ett krav som Finland hållit hårt på.

– Det skrämmer bort privata investerare som kunde köpa statsobligationer, säger Magnusson.