Foto: Laura Böök

Husbolag vill ha raka regler om rörrenoveringar

Styrelsemedlemmen Robert Ådahl trodde att allt var klart inför rörrenoveringen i husbolaget på Valhallagatan i Tölö. Sedan stoppades projektet av Byggnadstillsynsverket.

– Vårt husbolag hade planerat rörrenoveringen noga och länge, vi hade ingått ett avtal med en renommerad entreprenör och såg fram emot att få i gång arbetet i början av juni. Till vår förvåning och bestörtning satte en tjänsteman från Byggnadstillsynsverket käppar i hjulet. Man förundrar sig över hur vi kan ha en sådan tjänstemannaanarki, säger Robert Ådahl.

Vad grälet handlar om är metoden som Ådahls husbolag hade valt för att renovera bruksvattensledningarna. Fallet aktualiserar oklarheterna kring rörreparationerna som med Finland åldrande husbestånd blir en allt viktigare och kostsam fråga.

Husbolaget ville låta sandblästra de gamla bruksvattenledningarna och belägga dem invändigt med epoxiharts. Metoden är någorlunda ny i Finland men i Europa har den använts i över trettio år utan att några problem skulle ha uppdagats. I avloppsledningar har en motsvarande teknik blivit vardag men i bruksvattenslinjerna väcker det skadliga ämnet bisfenol A (se faktaruta) som är en av råvarorna i epoxi oro om metodens hälsorisker. Man har befarat att små mängder av ämnet kan lösa upp sig i dricksvattnet. Forskningsresultat tyder ändå på att oron är obefogad men i kommunerna har de tolkats på olika sätt.

Bakgrund
Boven: Bisfenol A
  • Bisfenol A, även kallat BPA, är en av världens vanligaste plastkemikalier. Används vid framställningen av bland annat polykarbonat och epoxi.
  • Plasterna används i till exempel konservburkar, plastburkar, plastmuggar, tandproteser, tätningsmedel, returflaskor och rör som används i byggindustrin.
  • Ämnet liknar kroppens egna hormon och klassificeras som hälsovådligt.
  • Gränsvärdet för mängden bisfenol A som får frigöras från livsmedelsförpackningar är 0,6 milligram.
  • I en studie utförd av VTT var mängden bisfenol A som frigjordes i bruksvattnet så liten att den inte kunde mätas.
  • I en annan studie lyckades man i hett kranvatten uppmäta 0,0004 milligram bisfenol A per liter. Men hett kranvatten bör inte användas som dricksvatten eller vid matlagning.

”Blåser upp panik”
I ett annat husbolag i Helsingfors där Johan Horelli fungerar som ordförande är man fast besluten att genomföra sin rörrenovering med epoximetoden.

– Vad jag förstår finns det inga som helst tekniska eller hälsorelaterade orsaker att inte ytbehandla rören. Nu har man dessvärre blåst upp en panikstämning. Det är beklämmande att myndigheter låter sig påverkas av löst grundade påståenden i stället för att söka fakta. Byggnadstillsynsverkets beslut måste överklagas och de måste ändra sin ståndpunkt. Jag är säker på att vi går i den riktningen.

Hbl lyckades inte nå enhetschefen för Helsingfors byggnadstillsynsverks byggtekniska avdelning Tomi Marjamäki för en intervju. Däremot uttalar sig Lars Lundström gärna om den oklara situationen i Helsingfors. Lundström är vice ordförande för Finlands Bostadsaktieägare och ordförande för entreprenörernas intressebevakningsförening Moment.

– I Helsingfors beviljas tillstånd för att ytbehandla rören från fall till fall och det är möjligt endast om huvudplaneraren, disponenten och styrelseordföranden i husbolaget skriver på ett papper om att de utrett tekniken och anser att den är lämplig. De tar alltså ett personligt ansvar. Om det skulle uppstå problem om till exempel tio år har staden hänvisa till att de har ett papper på att staden inte är ansvarig.

Enligt Lundström visar forskning om epoxibehandlade bruksvattenledningar att människor till exempel kunde dricka 30 000 liter vatten per dag utan att de skulle nå gränsvärdet för vad som är en skadlig mängd bisfenol A.

– Det är synd att myndigheterna påverkas av hörsägen. Det är lätt att vara skeptisk då man börjar med något nytt men i det här fallet tror jag det handlar om äkta okunskap. Här skulle vi ha en metod som kunde lösa problemet med rörreparationer på ett förmånligare och för invånarna lättare sätt.

Bygglov eller inte?
Lundström hoppas på klara regler om hur rörrenoveringar ska utföras, nu varierar de från kommun till kommun och, som han säger, ”person till person”. Han hoppas Miljöministeriet ska ta ställning i frågan och ge direktiv som byggnadsnämnden kan följa. På så sätt skulle husbolagen på förhand känna till vad som krävs och entreprenörerna skulle kunna lita på att samma regel gäller i alla kommuner. Ett av de stora frågetecknen just nu handlar om en så grundläggande sak som om det behövs ett bygglov för att ytbehandla rör.

– Lagen säger att det behövs tillstånd om arbetet uppenbart kan påverka invånarnas säkerhet och hälsa. Det här tolkas olika i kommunerna.