Foto: Colourbox

Europas nya järnridå delar nord och syd

Förr gick den ekonomiska klyftan i Europa mellan öst och väst, nu delar den nord och syd. Dessutom växer avståndet mellan euroländerna och resten av EU.

Euroområdet består av 17 länder med samma valuta men helt olika ekonomier. Länderna i Sydeuropa kämpar med recession, massarbetslöshet, tuffa sparprogram och höga räntor på sin statsskuld. Kontrasten mot de nordliga hjälparländerna kunde inte vara tydligare.

– Förr gick den ekonomiska skiljelinjen i Europa mellan öst och väst, nu går den mellan nord och syd, säger Daniela Schwarzer som forskar i europeisk integration på tyska institutet för politik och säkerhet i Berlin.

Mycket kapital flödade till södra Europa, och plötsligt stannade flödet upp, säger Daniel Gros, direktör på tankesmedjan Centre for European Policy Studies i Bryssel.

– Klyftan är uppenbar men det finns inte så mycket att göra åt saken. Om de norra länderna inte hjälper de södra alls faller Sydeuropa samman och det förlorar alla på.

Europeiska centralbankens chef Mario Draghi sade förra veckan att skillnaden mellan nord och syd försvårar en gemensam penningpolitik.

Inför den senaste tidens eurotoppmöten har stämningen varit spänd mellan krisländerna som efterlyst snabb hjälp och betalarländerna som stretat emot.

Finns det en risk att länderna med hög kreditvärdighet ger upp och bildar ett eget euroområde?
– Visst, men det skulle inte vara klokt. Jag tror verkligen länderna i söder försöker anpassa sig, men det tar många år. Finland kom inte heller över 1990-talets kris på några månader, säger Gros.

Schwarzer tycker det varit fel att stegvis hosta upp mer pengar, men aldrig tillräckligt.

– Det har gjort väljarna och skattebetalarna skeptiska. EU-samarbetet måste stärkas och bli mer demokratiskt.

En ytterligare klyfta, som europaparlamentarikern Anneli Jäätteenmäki (C) förra veckan kallade den nya Berlinmuren, går mellan euroländerna och resten av EU.

Målet var att integrera alla länder i samma takt, men ända sedan den ekonomiska och monetära unionen inrättades har Europa gått på två olika växlar. En för eurozonen och en för resten av EU.

Under eurokrisen har euroländerna börjat samarbeta allt djupare. Utvecklingen fortsätter med visioner om bankunion, gemensam budgetkontroll och till och med gemensam finansminister för euroområdet.

– Euroländerna kanske vill ta ett hopp framåt, och då måste man hålla processen öppen också för de andra. Även om jag antar att de flesta inte vill ge upp makt till EU, säger Schwarzer.

Gros tycker inte skillnaden mellan EMU och resten av EU är något verkligt problem.
– Den gemensamma inre marknaden fungerar trots allt rätt bra.

En utveckling som både Schwarzer och Gros lyfter fram är att Storbritannien håller på att glida i väg från Europas kärna.
– En orsak är att landet inte hör till EMU, men mest handlar det om inrikespolitik, säger Schwarzer.

Storbritannien och Tjeckien var de enda EU-länder som inte skrev under finanspakten i vintras. Nyligen antydde premiärminister David Cameron också att en folkomröstning om EU-medlemskapet kan bli aktuell.

Läs mer om den europeiska krisen i torsdagens Hbl