Majoriteten av kvinnorna är rädda att använda p-piller

I Sverige publicerade ledande forskare inom obstetrik och gynekologi nyligen en insändare där de uttrycker oro för det höga antalet aborter. Som orsak nämns bland annat osaklig medierapportering samt "en oroande trend; att p-piller av många kvinnor betraktas som något onaturligt och hälsovådligt". Forskarna menar dessutom att p-pillren är för dyra och föreslår att de ska subventioneras.

Även i Finland betraktar allt fler kvinnor hormonella preparat som en hälsorisk, visar en avhandling från Itä-Suomen yliopisto. Forskarna tror att den ökade oron kan ha effekter på antalet aborter i framtiden.

– I länder där samma trend funnits längre kan man se en ökning av akut-p-pilleranvändning och aborter. Också i Finland har folk allt mer oskyddat sex, säger professor Riitta Ahonen vid farmaceutiska fakulteten vid Itä-Suomen yliopisto som var handledare för avhandlingen.

I Finland är såväl abortstatistiken som akut-p-pilleranvändningen rätt stabil. Riitta Ahonen menar ändå att det är en varningssignal att allt fler kvinnor upplever oro och rädsla när de använder p-piller eller hormonpreparat för övergångsåldern.

När studien inleddes 2001 upplevde hälften av kvinnorna som använde hormonella preventivmedel någon form av oro för sin hälsa på grund av p-pillren. Sex år senare hade antalet oroliga vuxit till två tredjedelar. Mest oroade sig kvinnorna för att bli barnlösa efter användningen samt för cancer, men även blodpropp, nedstämdhet, viktuppgång och minskad sexlust orsakade oro. Enligt forskarna var resultaten förvånande, eftersom de visade att kvinnor är rädda för "fel" saker.

– De allra största rädslorna, barnlöshet och cancer, är ogrundade eller förknippade med en mycket liten risk. Man har gjort flera undersökningar om barnlöshet och hormonella preventivmedel men inte kunnat bevisa något samband. Den näst största rädslan bland p-pilleranvändare var bröstcancer. Den rädslan är också ogrundad eftersom bröstcancerrisken är förknippad med hormonbehandling i övergångsåldern, inte p-piller. Däremot är det bevisat att pillren skyddar mot en annan typ av cancer, i äggstockarna, säger Ahonen.

En myt som oroar Ahonen är den att det är hälsosamt att ta pauser i p-pilleranvändningen.

– Det stämmer inte alls, tvärtom är risken för blodpropp aningen större när man inleder en ny behandling efter pauser. Dessutom kan man ju bli gravid, säger hon.

Motstridig information

I undersökningen framkommer att kvinnorna får informationen om p-pillrens nackdelar från andra kvinnor och medier, medan de får information om de positiva effekterna från läkare. Väldigt få kvinnor hade fått information på apoteket. Den bristande patientkontakten pekas ut som ett stort problem.

– De patienter som hade fått information också om p-pillrens risker under läkarbesöket var märkbart mindre oroliga än de vars läkare enbart framfört p-pillrens positiva verkningar, säger Ahonen.

Avhandlingens skribent, provisor Miia Tiihonen, tillägger att hormonernas inverkan på kroppen är individuell och att läkarna måste vara lyhörda.

– Om patienterna inte får möjlighet att diskutera preventivmedlen med sin läkare kommer missförstånden att florera utanför mottagningen, säger hon.

Pillerskräck

Mediernas osakliga rapportering får hård kritik av forskarna. Både i Finland och i Sverige säger forskarna att varje negativ medierapportering om p-piller åtföljs av en minskning av förskrivningen och fler oönskade graviditeter.

En stor del av felinformationen kommer nu för tiden också från olika diskussionsforum på internet, menar Ahonen och Tiihonen. Som bäst håller de på med en undersökning där de analyserar ett stort antal diskussionstrådar. Studien publiceras i höst.

– Det vi kan säga redan nu är att p-pillren är ett stort diskussionsämne på nätet och att missförstånd och myter florerar på diskussionstrådarna, säger Ahonen.

För att få bukt med mytspridningen är det viktigt att läkarna aktivt lyssnar på användarna, anser Ahonen. För p-pillren passar inte alla, och många upplever biverkningar, menar hon.

– Vi ska minnas att de första p-pilleranvändarna också var den generation som nästan rutinmässigt matades med hormoner i övergångsåldern. På sätt och vis har dessa kvinnor deltagit i en massiv klinisk läkemedelsundersökning och resultatet får vi först när man analyserat en tillräcklig mängd epidemiologiskt material. Det tar flera år, säger hon.

I Hbl publicerades nyligen en artikel om att p-piller kan få kvinnor att välja en genetiskt sett olämplig man. Evolutionsforskarna efterlyste samarbete med läkarvetenskapen.

Vad tycker du om det, Miia Tiihonen?

– Det är en utmärkt idé. Det behövs bred diskussion över vetenskapsgränserna för att utreda hormonbehandlingens inverkan på kvinnor. Dessutom måste samarbetet mellan farmacin, läkarna och hälsomottagningarna förbättras så att kvinnor kan få tillgång till saklig information och kunna fatta självständiga beslut på basis av den.