Efterlängtat fynd - Higgsbosonen -öppnar för mirakel

Seminarierummet som reserverats i Physicum vid Helsingfors universitet är alldeles för litet för intresset som Higgsbosonen väcker bland finländska fysiker. Till sist är det bara ståplatser kvar när ett femtiotal forskare och studerande förväntansfullt och lite nervöst inväntar ögonblicket då den direktsända presskonferensen från Cern ska börja.

– I dag är en speciell dag, och då är jag diplomatisk, säger Cerns generaldirektör Rolf Heuer.
Skrattsalvor bryter ut i Cern och i Helsingfors. Spänningen släpper för en så här uppsluppen stämning kan bara betyda en sak: positiva resultat.
Heuer skämtar vidare.

– Vi har uppdateringar om en viss partikel. Jag har glömt namnet på den ...
Chefen för det ena Higgsexperimentet, CMS, tar över med en räcka av diagram och många oförståeliga termer för den oinvigda. Men till sist kommer det som tusentals forskare legat sömnlösa över, väntat på och arbetat för i över tjugo år.
– Vi har observerat en ny boson med en massa på ungefär 125 GeV, säger Joe Incandela.

Fysikerna applåderar och torkar tårarna samtidigt som de inte kan sluta le. Det här är stort. Det är garnändan på det trassliga nystan som ska leda forskarna fram till svaret på varför vi och allt runt omkring oss har massa.

Incandela poängterar att resultaten är preliminära, men starka. Nu behövs mer data för att vara säker på att det faktiskt är Higgsbosonen som observerats.
Nästan precis likadana resultat kommer chefen för det konkurrerande Higgsexperimentet Atlas med.

– Resultaten är vackra, men vi gör mirakel så försök ha tålamod med oss, säger Fabiola Gianotti.
Cernchef Heuer tolkar resultaten ur både lekmannens och vetenskapsmannens perspektiv.
– Som lekman tror jag att jag kan säga att vi har den. Men som vetenskapsman frågar jag mig, vad är det vi har?

Taggade på definitiv lösning
Higgsbosonen är den enda pusselbiten som saknas i partikelfysikens så kallade standardmodell. Den har fått namnet efter den skotske fysikern Peter Higgs som tillsammans med kollegor förutspådde att det finns ett fält som fyller hela rymden och som alla andra partiklar växelverkar med och får massa av. Fältet ger upphov till Higgsbosonen.

Teorin lade de fram 1964. I går presenterades de starkaste bevisen hittills för att partikeln verkligen existerar. Den numera 83-årige Peter Higgs satt i publiken i Cern.
– Det var fint att se honom. Han brukar hålla sig undan, säger Tomas Lindén, chef för den finländska delen av databehandlingen från Cern.
Också för Lindén är det en stor dag.
– Det känns otroligt roligt att ha bidragit till resultaten, att få vara med om att hitta något som vi sökt efter så länge och som gäller den yttersta gränsen av kunskap.

Nu gäller det bara att forska vidare.
– Det här öppnar dörren för noggrannare analys av den nya partikeln och dess egenskaper. Frågan är om det är standardmodellens Higgsboson eller någon annan partikel som liknar den.

Blir det klart ännu i år?
– Om allt går lika bra som hittills i år så finns det en chans att vi definitivt kan säga vad det är. Vi är ytterst motiverade att jobba hårt, säger Lindén.

"Arbetar inte förgäves"
En av dem som följer med presskonferensen från Finland är astrofysikstuderande Sissi Enestam.
– Jag är glad för de här fysikernas skull. Tänk att satsa hela karriären på att leta efter något som kanske inte ens existerar. Men tillika hade jag hoppats att man inte skulle ha hittat bosonen. Då hade vi varit tvungna att helt tänka om hur universum är uppbyggt. Det skulle ha varit verkligt intressant.

Doktoranden Matti Kortelainen håller knappast med. Han är redan ett steg före den här eventuella första Higgsbosonen och försöker förutspå ytterligare bosoner, mer exakt laddade Higgsbosoner.

– Än så länge har vi inte sett skymten av dem.

Hur känns det efter dagens resultat?
– Fantastiskt! Det är en stor dag för vetenskapen. Vi vet nu att vi inte har arbetat förgäves de senaste årtiondena, men samtidigt är det trevligt att det finns mycket arbete framöver också.