FN-Steels konkurs drabbar omkring 700 personer

Anders Moliis-Mellberg, vice vd vid FN-Steel, säger att han vetat om konkursen i ungefär 24 timmar då Hbl når honom på tisdag kväll. Att det går dåligt för stålmarknaden har man vetat länge.

– Våra ägare har försökt hitta tilläggsfinansiärer och vi har in i det sista hoppats att ägarna lyckas, säger han. Stålverket i Koverhar har underleverantörer som sköter underhåll och transporter och sammanlagt räknar Moliis-Mellberg att omkring 700 personer kommer att känna av konkursen på något sätt.

En av underleverantörerna är Raseborgs metall.

– Tyvärr har FN-Steels konkurs stor betydelse för oss. De har stått för en tredjedel av vår omsättning. Vi har fakturor öppna hos FN-Steel och nu mister vi antagligen de pengarna, säger Tom Fagerstedt vid Raseborgs metall. Hur det påverkar hans företag är för tidigt att säga. Just nu väntar han på mera information.

Direktör Moliis-Mellberg väntar också på information.

– Just nu väntar jag på att konkursförvaltaren tar kontakt. Det är i hans händer att avgöra vad det finns för realistiska möjligheter. Det sämsta är att allt upphör. Vi minskar ju inte personal utan gör konkurs och lämnar över allt åt en konkursförvaltare.

Det betyder att alla sägs upp inom två veckor. Konkursförvaltaren bestämmer vad som skall ske med företaget. Enligt Moliis-Mellberg började svårigheterna i fjol somras med Greklandskrisen. Det ledde till att investerare blev försiktiga. Sedan har ekonomin gått neråt.

– Finanskrisen gör det omöjligt att få finansiering. Bankerna vågar inte komma in med nya pengar. Vi har dessutom en kris bakom oss från 2008–2009 som vi inte har repat oss ifrån. Det finns inget reservkapital, säger Moliis-Mellberg.

Vid stålverket i Koverhar och vals­verket i Dalsbruk rådde dyster stämning i går.

– Nyheten om konkursen blev nog en chock, även om personalen har känt till att företaget kämpar med ekonomiska problem, säger huvudförtroendeman Roger Forss i Dalsbruk.

– De har informerat oss hela året om det ekonomiska läget och berättat att de söker finansieringsalternativ. Trots problemen har vi ändå hoppats att de skulle hitta en lösning, säger Forss. Om det inte blir någon fortsättning så är det nog dystert för orten, summerar han.

Kommundirektör Tom Simola i Kimito kommun säger att stängningen av valsverket i Dalsbruk är en beklaglig sak för de familjer som drabbas. Själv har han inte fått så ­mycket information, men vid kommunkansliet har man redan börjat vidta åtgärder.

– Vi har börjat med olika kalkyler redan i dag och i morgon håller kommunstyrelsen möte. Det finns åtgärder vi kan ta till men allt handlar om vad konkursboet gör. Tänker de sälja och kommer verksamheten att fortsätta? För kommunen betyder det att arbetslösheten stiger till 10 procent och vi får ett inkomstbortfall i form av skatter. Läget i regionen är bekymmersamt då Nokia också sagt upp folk i Salo. Sysselsättningsläget är svårt.

Valsverket i Dalsbruk har anor från 1600-talet. Många ortsbor har en relation till verksamheten. Om stängningen av valsverket leder till att folk flyttar bort kan det ha konsekvenser för andra funktioner på orten.

I Hangö kom nyheten om att Koverhar stänger som en chock för stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP).

– Först när jag ringde min egen son som jobbar där fick jag det bekräftat. Det kan vara svårt att hitta något annat jobb här för dem som blir utan och det kan leda till utflyttning. Vi kan inte göra annat än marknadsföra staden, vi har industritomter att erbjuda på kort varsel, säger han.