Resurserna för tortyroffer otillräckliga

En sjuårig flicka från ett arabland kom nyligen till Finland tillsammans med sina föräldrar. Hon åt inte och hade svårt att gå – så traumatiserad var hon. Mamman försökte begå självmord som följd av den terror hon utsatts för, och föräldrarnas psyken var i spillror. Det här är ett exempel på en familj som barnpsykoterapeuten och psykologen Ann-Christin Qvarnström-Obrey haft som klienter på rehabiliteringscent­ret för tortyroffer.

– Flickan funderade över om hon själv orsakat att föräldrarna mådde så dåligt. Hon hade aldrig fått gå i skola och höjdpunkten i hennes liv var när hon fick börja skolan i Finland, berättar Qvarnström-Obrey och tillägger:

– Det är ytterst viktigt att vi kan hjälpa svårt traumatiserade personer att komma på fötter.

En tredjedel av de flyktingar och asylsökande under 24 år som kommer till Finland har utsatts för våld och tortyr i sitt hemland. Endast en tredjedel av dem får ändamålsenlig hjälp. Det framgår i en utredning som Diakonissanstalten låtit göra.

År 2010 grundades en avdelning för barn och unga på Rehabiliteringscentret för tortyroffer. Projektet finansierades med hjälp av EU- stöd och med bistånd av Diakonissanstalten. Men i december upphör verksamheten.

– Det finns ingen som snabbt kan ta över verksamheten. Det blir svårt att i fortsättningen ge de barn och ungdomar som är svårt traumatiserade ändamålsenlig krishjälp och terapeutiskt stöd. På mindre orter kan den kommunala hälsovården ta hand om dem, men tröskeln att ta hand om sådana här barn är ofta hög. Det finns många andra i samhället som behöver hjälp och dessvärre hamnar flykting- och asylbarnen lätt långt bak i kön, säger Qvarnström-Obrey.

Våld för att lösa konflikter
FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning trädde i kraft 1989 i Finland. Finland har förbundit sig att ordna rehabilitering för tortyroffer.

– Alla barn oavsett kulturell bakgrund har rätt till samma vård och service som resten av befolkningen, men resurserna är inte tillräckliga, säger Qvarnström-Obrey.

De barn och unga som är klienter på centret har ofta koncentrationssvårigheter, vilket kan försvåra inlärningen.

– Barn som är väldigt traumatiserade och växt upp i en miljö med våld tenderar att själva använda våld som metod att lösa konflikter. Det tjänar hela samhället att de här människorna får rätt vård.

Nytte Ekman, som är ordförande för flykting- och hjälporganisationen Nada Hope och juridiskt ombud för flyktingar i Finland tycker att det är katastrofalt att enheten för barn och unga på Rehabiliteringscentret för tortyroffer upphör.

– Jag har träffat många minderåriga som blivit våldtagna och utsatts för tortyr. Eftersom deras föräldrar ofta inte kan handskas med problemen blir barnen ensam med skammen, säger Ekman.

I de flesta flyktingfall Ekman har haft att göra med har personen utsatts för tortyr.

– De flesta vägrar ändå att berätta om det för myndigheter eftersom de känner en så stark skam. De som motvilligt har berättat och sökt hjälp, säger att de gör det för att bevisföringen mot dem som idkat tortyr ska förstärkas. Även om de fått en ny start framgår det ofta åratal senare att ”det stora svarta hålet inom dem” och mardrömmarna finns kvar. Det är så svåra saker att inte ens offrens fruar ofta känner till tortyrbakgrunden, berättar Ekman.

Därför anser Ekman att det borde finnas fler ställen där personer som utsatts för tortyr kunde vårdas anonymt. Hon oroar sig också för ­följderna av att tortyroffer inte får vård.

– Jag har inga statistiska bevis på det, men tycker mig se ett samband mellan tortyroffren och vissa kriminella tendenser hos dessa personer. Det handlar om personer som förlorat tron på mänskligheten och det skulle vara ytterst viktigt att de får hjälp. Särskilt barn som har hela framtiden framför sig.

Internationella dag för offer
• I dag uppmärksammas den internationella dagen till stöd för tortyroffer. I Finland finns tusentals som utsatts för tortyr.
• Barn- och ungdomsenheten på Rehabiliteringscentret för tortyroffer fungerar som psykiatrisk poliklinik på specialiserad sjukvårdsnivå. Projektet är treårigt och finansieras av Europeiska flyktingfonden ERF och Diakonissanstalten.
• År 2010 hade barn- och ungdomsavdelningen 211 klientbesök. År 2011 var antalet 407.
• Centret för tortyroffer i Finland finansieras i sin tur av Penningautomatföreningen.
• En tredjedel av de flyktingar och asylsökande under 24 år som kommer till Finland har utsatts för våld och tortyr i sitt hemland. Endast en tredjedel av dem får ändamålsenlig hjälp, enligt Diakonissanstalten.
• Årligen kommer hundratals hjälpbehövande unga och barn till Finland. Flest barn kommer det från Iran, Irak och Afghanistan. I år kommer också många från Syrien.