Allt starkare Island väljer president

I början av maj ledde hon stort i opinionsmätningarna, men de senaste veckorna har Ólafur Ragnar Grímsson återtagit ledningen. Enligt opinionsinstitutet MMR får Ólafur Ragnar 44,5 procent av rösterna mot 36,9 procent för Thóra Arnórsdóttir.

Årets presidentval liknar inget val som islänningarna upplevt tidigare. Den ekonomiska härdsmältan, som Island drabbades av 2008, har möblerat om Islands politiska karta.

Fram tills i år har det varit kutym att inte utmana en sittande president. Men efter 2008 stämmer inga gamla sanningar längre. Presidenten utmanas nu av fem kandidater.

En annan märklig omständighet är att presidenten, som betraktas som en vänsterman, har sitt starkaste stöd bland Islands konservativa väljare.

Han är populärast bland män, låginkomsttagare och personer som bor i glesbygden. De flesta av hans sympatisörer finns på högerkanten bland Självständighetspartiets och Framstegspartiets väljare.

En förklaring till Ólafur Ragnar Grímssons popularitet är hans EU-motstånd, samt att han 2010 använde sin vetorätt och stoppade Icesave-lagen. Den isländska regeringen hade då förhandlat fram ett avtal, som om det förverkligats, hade betytt att isländska skattebetalare tvingats bära det ekonomiska ansvaret för de förluster som brittiska och holländska bankkunder gjorde när den isländska storbanken Landesbanki gick i konkurs 2008.

Utmanar från vänster
Thóra Arnórsdóttir i sin tur har det starkaste stödet bland Reykjaviks unga kvinnor. Hon är populär bland de högutbildade och bland Socialdemokraternas och Gröna vänsterns sympatisörer.

Thóra Arnórsdóttir har undvikit att ta ställning i den för islänningarna så delikata frågan om ett EU-medlemskap. Island ansökte om att få bli EU-medlem i kölvattnet av den ekonomiska kollapsen 2008. I början var en majoritet av islänningarna för ett EU-medlemskap, men vart efter som den isländska ekonomin har repat sig har motståndet hårdnat.

Betalar skulderna
Det isländska presidentvalet genomförs mindre än fyra år efter bankkraschen. Valet blir en bra temperaturmätare på hur islänningarna ser på Island efter krisen. Nu ligger den årliga tillväxten på 4,5 procent. Tillväxten är bland de snabbaste i Europa.

I fredags betalade Island tillbaka mer än en miljard euro till Internationella valutafonden, IMF, och de nordiska länderna.

IMF beviljade Island stora lån genast efter bankkraschen för att stabilisera landets ekonomi. Island ligger nu två år före den ursprungliga amorteringsplanen och räknar med att återbetala hela lånet senast 2016.

Islands ekonomi växer snabbt, framför allt tack vare de goda exportinkomsterna från fisket. Dessutom ökar turismen rekordartat. Landet har klarat sig betydligt bättre än de krisande EU-ekonomierna.

Situationen i det lilla öriket i Nordatlanten är fundamentalt annorlunda än i Grekland och Irland. Island har en egen valuta. Den isländska kronan sjönk med 50 procent i förhållande till euron när det tilläts flyta. Det har resulterat i ett stort handelsöverskott som ger klirr i statskassan.

Islands regering tog 2008 full kontroll över kapitalrörelserna in i och ut ur landet. Det kan inte regeringen i Grekland göra annat än om man lämnar eurozonen.