Många barn ljuger om sin ålder på Facebook

”Alla kompisar är där, och mina föräldrar gav lov.”

Så motiverar en femteklassare i Drumsö lågstadieskola sin profil på Facebook. I frågeformuläret som Hbl delat ut bland femteklassarna finns en hel del liknande kommentarer. De allra flesta som uppgett att de finns på Facebook motiverar det med att kompisarna också är där.

”Det är roligt att chatta med vänner och titta på bilder.”

”På Facebook kan man spela.”

”Min storebror har skapat ett konto åt mig.”

Edward Björkenheim, ordförande för Hem och Skola vid Brändö lågstadieskola, är överraskad av den höga andelen barn på Facebook.

– Det är helt vansinnigt att 10- och 11-åringar ska hänga där. Jag tycker det är förvånande att så många är med, men det är förstås upp till föräldrarna att avgöra.

Björkenheim är främst oroad över att barnen ska bli utsatta för nätmobbning. Hem och Skola har bland annat ordnat en träff där föräldrar och lärare fått lära sig om faror på nätet. Men också barnen borde lära sig att vara på sin vakt.

Björkenheim ser gärna att skolorna tar upp sociala medier i undervisningen.

Han får medhåll av Ben Mellin, pappa till Indira Mellin, som fick vänta till sin 13–årsdag innan hon blev medlem i Facebook.

– Barn måste först lära sig hur man rör sig på nätet, precis som i trafiken. Det får gärna finnas spelregler.

Indira fyllde 13 den 25 april i år, och valde redan samma dag att skapa en profil på den sociala sajten. I dag har hon närmare 200 vänner, eftersom de flesta kompisar redan fanns där. Mamma och pappa finns också bland vännerna för att kunna följa med vad hon gör.

– Det roligaste är att chatta och lägga upp bilder och skriva vad man gör just nu. Men man ska inte bli vän med någon man inte känner. Ibland tar sådana kontakt också, berättar Indira Mellin.

”Var sätta gränsen?”

Om det ska finnas regler på nätet har Leo Pekkala, chef för Centret, för mediefostran och bildprogram, funderat mycket på. Hans avdelning, som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet, kan förbjuda filmer för barn under en viss ålder, men att skapa åldersgränser på nätet är så gott som omöjligt.

– Internet är enormt. Enskilda tjänster kan ha sina egna åldersgränser, men det är omöjligt för oss att ingripa. Facebook följer till exempel amerikanska regler. Det är bra att tjänsteleverantören själv agerar om den vet att den har innehåll som är skadligt för barn. Det är en bra signal.

I stället för att myndigheterna ska sätta gränser uppmuntrar Pekkala till diskussion bland föräldrarna.

– Alla barn får lära sig hur man rör sig tryggt i trafiken, på samma sätt borde de lära sig hur man agerar i de sociala medierna.

Han gillar inte tanken på att så många föräldrar går med på att barnen ljuger om sin ålder.

– Vi borde diskutera betydelsen av att ljuga, och förklara vad det kan leda till. Barnen måste förstå att allt på nätet inte är som det kanske verkar.

Vad är det som är så skadligt med sociala medier?

– Det finns en felaktig uppfattning att sociala medier skulle vara farliga. Största delen av umgänget där är positivt, säger Pekkala.

Han hänvisar till en undersökning som gjorts bland barn i 25 länder i Europa. Enligt den har bara fem procent av alla 9–16-åringar blivit utsatta för mobbning på nätet, samma andel gäller för finländska barn.

– Och ändå har närmare 60 procent av alla 9–16-åringar en profil på ett socialt forum! säger Pekkala.

Däremot har en stor del av de finländska barnen i undersökningen stött på pornografiskt material, 29 procent.

– Visst, ibland stöter på man något hemskt, men då måste barnen lära sig diskutera vad de varit med om. Mycket löses genom diskussion, anser Pekkala.