Finländarna tolererar inte invandring eller tvåspråkighet

– Vi är förvånade. I en liknande enkät som gjordes för fyra år sedan syntes tecken på att intoleransen ökar. Men vi trodde då att det bara var en tillfällig trend, säger FTFC:s generalsekreterare Leila Kostiainen.
FTFC använder enkäten som grund för sin intressebevakning.

Det är förhållandevis få som över huvud taget tar upp toleransen när de svarar på frågan hur deras drömkommun ser ut. I huvudstadsregionen är frågan viktigare än på landsbygden. Män och kvinnor är relativt överens om att prioritera jämlikhet och tolerans sist, även om männen oftare tar upp ämnet.

Nytt i undersökningen i år är att tvåspråkigheten blir ett mål för intoleransen.
– Det är oroväckande. En fungerande kommun bygger i hög grad på jämlikhet, tolerans och på att ge service på invånarnas modersmål, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.
– Samtidigt är det viktigt att inte lägga alltför stor tyngd vid enkäten. Kommuninvånare prioriterar det som är viktigast för dem, och bor man i en kommun där tvåspråkigheten inte är vanlig tänker man ofta inte på den. Det är nog inte fråga om ett ställningstagande mot finlandssvenskar eller tolerans i sig, säger Gestrin.
Högst på listan prioriterar finländarna social- och hälsovård, kommunstorleken samt service till barn, unga och äldre. FTFC utförde enkäten i början av året via nätet och på sociala medier. Nästan 12000 finländare svarade på frågorna, som handlade om i vilken kommun personen skulle vilja leva och vilka krav kommunen ska uppfylla.

Även om finländarna vill att det ska finnas gemenskap och omtanke i kommunerna är tolerans och jämlikhet inte krav som ställs på dem.

Hälso- och socialtjänster visade sig vara viktigast för finländarna. Också trygghet, tjänster åt ungdomar och äldrevård ligger högt på listan. Finländarna vill också ha bra skolor och bibliotek i sina kommuner.