Foto: Cata Portin. Fem flickor som går i Cygnaeus lågstadieskola i Helsingfors berättar varför de heter som de gör, vilket namn de själva tycker om och vad de anser om prinsessnamnet Estelle.

Tippning: Snart heter fler flickor Estelle

I dag när det är kungligt dop i Stockholm får den lilla prinsessan ett namn som debatterats flitigt. Men nog finns det barn även i Helsingfors med ovanliga eller rentav unika namn.

Dagens svenskspråkiga storstadsbarn döps allt mer sällan till Johanna eller Johan, för att inte tala om Gunvor eller Birger. Till skillnad från tidigare generationer då det var eftersträvansvärt att smälta in i mängden, frodas nu individualismen och strävan efter det hippt udda.

Många föräldrar letar ihärdigt efter ett ovanligt namn för sitt enastående barn, kanske unikt i hela världen. Eller som namnexperten och -forskaren Marianne Blomqvist uttrycker det:

– De som vågar, väljer ett annorlunda namn medan de som inte har så stor fantasi tar ett gammalt beprövat namn.

"Gammalt och beprövat" betyder ofta mormorsmorsgammalt. Man brukar säga att föräldrarna låter fingret följa släktträdets grenar minst tre generationer bakåt innan de hittar ett namn som känns fint igen. De namn som de nyblivna föräldrarnas egna föräldrar bär brukar anses vara hopplöst omoderna eller rentav fula.

Dagens förnamn ska gärna vara nyskapande eller med utländsk härkomst. Överlag har flickor fler olika namn, om man räknar med olika stavningssätt.

– Kanske det handlar om det gamla tänkesättet att flickorna ska behaga för att bli bortgifta. Pojkarnas namn är stabilare och ska föra traditionen vidare, medan flickorna får ha lite mer spännande namn, säger Blomqvist.

Engelskt klingande namn tycks vara en stark trend bland i synnerhet svensk- eller tvåspråkiga familjer men eftersom vår namnlag säger att typiska pojknamn inte får ges åt en flicka och vice versa så kan vi knappast följa svenska medieprofilen Alex Schulmans exempel. Han döpte sin dotter till Charlie.

Hos oss kanske det räcker att man trixar med stavningen, lägger till ett h på slutet för Hanna, skriver Lukas med ett c eller byter ut f:et i Filip mot ph.

– Mammorna är ofta pigga på att stava på utländskt vis, säger Blomqvist, men det här har varit trendigt redan i minst femtio år.

Kändisnamnen inom film-, musik- och underhållningsbranschen påverkar också trenderna.

– Ta till exempel Kevin, som visserligen nu dalar lite i popularitet. Det är ett typiskt namn som kommer från en idrotts- eller filmstjärna som Kevin Keagan och Kevin Costner. Och det populära William, som kan stavas på flera sätt på svenska, har förstås inspirerats av den engelska prinsen.

Lindgrenska avtryck

Författare som Tove Jansson och framför allt Astrid Lindgren har introducerat och cementerat namn som My och Ronja. Även populariteten för Annika, Tommy, Alva, Anton, Oskar och Lukas har sitt ursprung i det lindgrenska författarskapet. Däremot blev Pippi ingen namnsuccé.

Marianne Blomqvist sitter som bäst och jobbar med den slutgiltiga listan över namnens frekvenser 2011. Många är favoriter i repris.

– Jag kommer ihåg när Ida-boomen kom och nu ligger Ida åter på första plats bland populära förnamn med omkring 40 stycken svenskspråkiga flickor som döptes till Ida i fjol. Och Emil-trenden har varat i tjugo år. Emil är på första plats igen, tillsammans med Elias. Det kommer att finnas många Emilar i klassen i framtiden.

I Sverige finns det barn som heter Trix, Rojkarn, Sommar, Sterre och Labolina. Jämfört med Sverige är spektret betydligt mindre och mindre färgstarkt i Finland.

– Men helt fantasilösa är vi inte med namn som Novalie, Deanna, Giuseppina, Midas, Tintin och Farzan.

– Vi har ändå en strängare namnlag. I Sverige finns det i dag cirka 250 000 olika förnamn, de olika stavningarna medräknat. Dubbelnamn, som gudskelov inte längre är så vanliga, ger ju upphov till oändliga variationer. I Finland har vi inte motsvarande statistik men för fyrtio år sedan var förnamnen cirka 15‑000 så jag tippar på att de är uppe i omkring 20 000 i dag.

I Finland är det numera magistraten som är första instans när det gäller namnärenden. Nämnden för namnärenden, som är underställd Justitieministeriet, övervakar praxis i fråga om för- och efternamn och är en rådgivande instans. När Marianne Blomqvist var med i namnnämnden fick hon ta ställning till många udda förslag.

– Oktober och November har blivit godkända som andra eller tredje namn och bläddrar man igenom Befolkningsregistrets sida eller Universitetsalmanackan hittar man många annorlunda namn: Titus, Cassius, Elodie, Aurelia, Tyko, Lucinda, bibliska Timoteus och Blenda, till och med Jupiter, Indigo och Äpple. Jag hörde nog till de liberalaste i namnnämnden, säger Blomqvist med ett skratt.

Nattklubbsdrottningen?

Populärhistorikern och författaren Herman Lindqvist var inte nådig i sin kritik när han hörde att kronprinsessan Victorias och Daniels dotter skulle döpas till Estelle: "Det låter som en nattklubbsdrottning" ansåg han. Vad säger du?

– Estelle är inte så ovanligt som man tror, liksom andra namn som slutar på -lle. Estelle fanns redan på 1800-talet hos oss, vanligtvis som andra eller tredje namn. Vilket tilltalsnamnet var vet vi ju inte. Det är först under de senaste tjugo åren som första namnet också blivit tilltalsnamnet. Men 2010 var det faktiskt två barn i Finland som döptes till Estelle i första namn.

Namnet är en fransk form av latinets Stella och betyder stjärna. Stella ligger förresten på tjugonde plats över populära namn i Svenskfinland i fjol, medan Estelle inte är något modenamn – ännu.

Också på en annan punkt skiljer sig Sveriges nyfödda prinsessa från "normen" för vanligt folk, säger Marianne Blomqvist.

– Man brukar tala om en stigande längd på förnamnen, det vill säga först kommer ett kort namn och så växer namnen i längd. Jag heter till exempel Birgit Marianne. Det här stämmer fortfarande till 95 procent för den äldre generationen. Men det är en gammal regel som kungligheterna har avvikit från, liksom antalet förnamn de bär.

I Finland får man enligt namnlagen ha högst tre förnamn medan Sveriges lilla prinsessa i dag föräras fyra: Estelle Silvia Ewa Mary.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.