"Naturkontot är övertrasserat"

Det finns inget fint sätt att säga det på: Finländarnas ekologiska fotspår är enorma. Om alla konsumerade som vi skulle det behövas nästan tre planeter för att hinna med produktionen av rent vatten, mat och energi. Det visar Världsnaturfondens nya rapport Living planet 2012.

– Vi måste börja se naturen som kapital. Naturen är precis som ett bankkonto. Vi kan övertrassera det lite, men det går inte att leva så i längden, säger Liisa Rohweder, generalsekreterare på WWF Finland.

Att vi inte värdesätter naturen finns det oändligt med exempel på över hela världen. Förra veckan fick guldgruvan i Brahestad tillstånd att släppa ut avloppsvatten i naturen. Det kostade företaget 4 000 euro. Den största kostnaden betalar naturen.

– Makthavarna måste förutom att tänka socialt och ekonomiskt också börja tänka ekologiskt när de fattar beslut, säger Rohweder.

Utlokaliserad miljöförstörelse
I Asien skövlas skogen för att få plats för palmoljeodlingar. I Sydamerika ryker skogen för att odla soja. Utanför västra och östra Afrika trängs trålare i jakt på fisk.

Det låter tillräckligt avlägset för att finländare inte ska behöva bry sig. Men palmoljan finns exempelvis i margarin, kex, schampo, läppstift och biobränsle. Sojan blir till foder för våra grisar och höns och högst i näringskedjan sitter vi och karvar i kotletten.

Höginkomst- och medelinkomstländerna har helt enkelt utlokaliserat miljöförstörelsen till låginkomstländerna, konstaterar WWF i rapporten. 

Miljöförstörelsen har i sin tur lett till att mångfalden i naturen minskat drastiskt. Floddelfiner, tigrar och tonfisk för bokstavligen en tynande tillvaro.

Globalt har arternas tillstånd försämrats med 31 procent mellan 1970 och 2008. Läget är värst i tropikerna, där en stor del av världens fattiga länder finns. Där har mångfalden minskat med hela 61 procent.

– Utländska företag har tagit över fem miljoner hektar mark i Papua Nya Guinea för palmoljeproduktionen. Det motsvarar en femtedel av Finlands skogar, säger Jari Luukkonen, skyddschef vid WWF Finland.

Vad gäller fiskbestånden så utsätts en tredjedel för överfiske. Om vi fortsätter på det här spåret väntas nästan alla fiskstammar vara utdöda när vi skriver 2050, enligt WWF.

– I väst har vi glömt bort att vi är direkt beroende av naturen för att få mat, vatten och energi, säger Luukkonen.

– Business as usual är alltså inget alternativ, säger kollegan Rohweder.
 

Kött bara varannan gång
Men hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck? Och kan lösningarna faktiskt bli mer än bokstäver på papper? WWF har grubblat och ger världens rika smått och stort att bita i.

– Vi anser att folk borde halvera sin köttkonsumtion. Man kan börja lite i taget, säger Jussi Nikula, WWF:s expert på ekologiskt fotavtryck.

Den årliga medelkonsumtionen är 43 kilo kött per person. För tjugo år sedan var den 34 kilo.

Vegetarianer och veganer rekommenderas satsa på inhemskt och därmed produkter typiska för årstiden. På så vis minskar koldioxidavtrycket på klimatet. Mera inhemsk fisk finns också på åtgärdslistan - finländarnas fiskvanor består i dag av 70 procent utländsk fisk.

Energikonsumtionen borde vara halverad år 2050. WWF föreslår bland annat mer energieffektiva hus.

– En minskad boendeareal är också att rekommendera. När man flyttar ska man också fundera på vilka kommunikationerna är till platsen. Kan man cykla, gå eller finns det en järnvägsstation i närheten?

Flygtrafiken har ökat med 230 procent de senaste tjugo åren.

– Tåg är ofta ett bra alternativ, säger Nikula.

Ansvaret ligger inte bara på den enskilda individen, utan också på makthavare och företag.

– Som enskilda personer kan vi vara goda förebilder för andra. På politisk nivå måste vi få en verklig innebörd i grön ekonomi, säger Liisa Rohweder och ser fram emot vad FN:s miljökonferens Rio +20 kan åstadkomma i sommar.