De yngsta missbrukarna är bara elva år

– Många unga har så dåliga vener att de sticker sig i halsen om de inte hittar något annat ställe, säger en närvårdare.

Svetten sipprar ner längs pannan och händerna skakar. Mari, 32 sätter ner sig i det inglasade båset på Diakonissanstalten på Munkholmen i Helsingfors. Hon får ett glas med metadone och en påse med sömntabletter och lugnande. Substitutionsbehandlingen inledde hon för sexton år sedan, efter att hon börjat missbruka heroin.

– Det är betydligt säkrare att komma hit än att skaffa knarket på gatan. Livet är fortfarande osäkert. Jag har fyra barn som är omhändertagna och är bostadslös. Jag har försökt sluta, utan att lyckas.

Så här långt hade det kanske inte behövt gå om någon hade stöttat henne i tid. På Diakonissanstalten är man oroad över att drogmissbruket bland unga, särskilt unga kvinnor ökar.

Katri Järvi, som jobbar med unga missbrukare vid dagcentret Stoori i östra Helsingfors, tror att en delförklaring är att unga blivit bättre på att själva söka hjälp.

– De är ofta väldigt misstänksamma och rädda för att vi kontaktar myndigheterna. Men den senaste tiden har det kanske skett en liten förändring. En annan faktor är att det är så mycket lättare att få tag på droger via nätet och användningen av designdroger och hemgjort blir allt vanligare. Unga i högstadieåldern provar på allt möjligt och de övergår lätt till tyngre droger.

Många av de unga som besöker Stoori har också föräldrar och mor- och farföräldrar som varit drogmissbrukare.

– Då är förhållningssättet till droger helt annorlunda. Jag träffade en ung kille som berättade att han som 11-åring började få sin "veckopeng" som hasch.

Injicerar vad som helst

De unga som Katri Järvi möter via sitt jobb använder subutex, suboxone, benzo, amfetamin och olika designdroger.

– De är ofta så dumma att de injicerar lite vad som helst. Många 18-åringar har vener som är i så dåligt skick att man inte hittar ett ställe att sticka på så de sticker sig i halsen. Sticker man fel kan man snabbt förlora hela handen.

Hälsorådgivningscentralerna, där narkomanerna får rena sprutor och på vilka man också kan låta testa sig för sjukdomar som hepatit C och hiv, har ändå en åldersgräns på 18 år. Det här tycker Järvi är ytterst problematiskt.

– Det är viktigt att fånga upp de unga i tid för. Annars finns risk för att de insjuknar i hepatit C eller blir riktigt svårt beroende. Många börjar använda tunga droger redan som 13–15-åringar, man kan inte stänga dörren för dem. Det kan vara kört om man väntar tills de är myndiga eftersom många börjar långt tidigare.

Under den senaste tiden har man pratat mycket om de 50 000 unga som marginaliserats och behöver hjälp. 65 procent av de unga som söker hjälp på Vamos, Diakonissanstaltens projekt för att hitta unga i åldern 16–22, är just marginaliserade unga.

Ulla Nord, projektledare för Vamos, har också märkt en markant förändring det senaste året.

– Allt fler unga som har problem med missbruk söker hjälp hos oss. Många börjar redan som 11-12- åringar och hälften av våra kunder använder andra droger än alkohol.

Cannabis ökat

På Vamos har man också noterat att missbruket av cannabis har ökat explosionsartat bland unga och attityderna till cannabis har också blivit positivare.

– De tycker själva inte att det är något problem och många säger att alla kompisar också använder.

Ifjol hade Vamos 450 besökare, i år har hittills redan 350 unga sökt hjälp hos dem.

– Andelen flickor och unga kvinnor som missbrukar har ökat tydligt sedan hösten. Förra året var andelen flickor 25 procent, nu är den 40 procent. Många berättar också att man försökt köpa sex av dem.

De här ungas problem är ofta mångfacetterade och över hälften av dem som besöker Vamos är bostadslösa.

– I år har vi också haft rekordmånga som slutat grundskolan. Ändå har inte skolan eller barnskyddet blandat sig i, säger Ulla Nord.

Hon tycker också att det är galet att minderåriga inte tillåts skaffa rena sprutor från servicecentralerna.

– Det är alarmerande och blir mycket dyrare för samhället i längden, för att inte tala om de risker den unga utsätts för om det bara finns orena sprutor till hands.

Systemet är fortfarande splittrat och Nord efterlyser fler ställen där tröskeln för de unga är låg att komma till.

– Många av våra unga har begått självmord, då de blivit deprimerade över att inte fått tillräckligt med hjälp i tid.

Pye Jakobsson, som grundat sexarbetarorganisationen Rose Alliance i Sverige, har själv en bakgrund som sexarbetare och drogmissbrukare. Hon har jobbat mycket med olika typer av missbrukare och säger att vi måste bli bättra på att lyssna på de unga och jobba närmare gruppen.

Jakobsson irriteras också över ajabaja-tänket som råder i samhället.

– Vi hade en kampanj i Sverige som hette knark är bajs. Alla tonåringar tyckte den var skittöntig. Ska man nå dem ska man kunna tala deras språk och lyssna på dem, fråga dem vad de behöver, visa att man finns. Det ska helst vara folk med egen erfarenhet som jobbar i små steg.