Män vet bäst och intervjuas oftast

På det första uppslaget i Hbl (sidorna 2 och 3) presenteras dagens viktigaste nyhet. Men av alla personer som Hbl intervjuar på de här sidorna är 69 procent män. Andelen manliga experter är ännu högre.

– Så här får det bara inte se ut, säger chefredaktör Jens Berg som är överraskad av resultaten.

Med anledningen av att föreningen Rättviseförmedlingen, som verkar för en rättvis representation i ett jämlikt samhälle, har etablerats i Finland har Hbl nu granskat sin egen mångfald bland personer som tidningen intervjuar.

– Verkligheten kan ofta se bättre ut än vad mediebilden ger sken av, säger universitetslektor Jonita Siivonen på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Siivonen, som har undervisat journalistikstuderande i genusmedvetenhet sedan 1997, syftar på att 43 procent av riksdagsledamöterna och nästan hälften av ministrarna är kvinnor. Skillnaderna bland topppolitikerna är alltså mindre än nyhetssidorna föreslår. Jens Berg instämmer.

– Åtminstone inom den politiska bevakningen borde fördelningen vara bättre.

Ingen förändring
Jonita Siivonen gjorde en liknande granskning av Hbl för tolv år sedan då Tarja Halonen tillträdde som Finlands första kvinnliga president. Då räknade hon andelen aktörer som syntes på bild i tidningen och kom till att 71 procent var män.

Nu har vi åter fått en manlig president och andelen män och kvinnor ser, åtminstone på nyhetsplats, oförändrad ut.

– Det kan vara nyttigt att fråga sig vilka av personerna som är nödvändiga att intervjua och vilka som kan bytas ut. Det är lätt att slentrianmässigt intervjua experter som man har intervjuat förut, säger Siivonen.

Att avgöra om en person ska kodas som en med finländsk eller utländsk bakgrund är en utmaning. I materialet fanns ändå bara en person som utgående från bilden kunde räknas till denna kategori. Men eftersom inga bilder ingick i granskningen och personen hade ett finländskt namn kodades denna person som en med finländsk bakgrund.

Det betyder att inte en enda person med utländsk bakgrund fick komma till tals i tidningens viktigaste artiklar i mars.

– Jag förstår att man inte kan intervjua lika många invandrare som finländare men borde inte andelen motsvara befolkningsunderlaget? undrar minoritetsombudsmannen Eva Biaudet.

Ingen av de granskade artiklarna handlade om invandring. Påfallande många handlade i stället om regeringens politik eller andra politiska utspel.

– Min uppfattning om journalistik är att man inte bara ska intervjua dem som bestämmer. Man borde väl belysa det politiska beslutsfattandet genom att intervjua dem som berörs så mångsidigt som möjligt, säger Biaudet.

Främst manliga experter
Av de 68 personer som uttalat sig i rollen som expert i artiklarna är hela 74 procent män.

98 procent av experterna har finländsk bakgrund, och de andra experterna är bosatta i utlandet. Det betyder att inga experter bosatta i Finland med utländsk bakgrund intervjuades.

– Det speglar journalisternas uppfattning om vem som är experter. De är till största delen män, inga ungdomar och inga invandrare. Det tyder på en ganska konservativ uppfattning, säger Biaudet.

– I ekonomivärlden finns ju en snedvridning som också syns bland analytiker och andra experter, men det är ju bara ett delområde av allt det vi bevakar, säger Jens Berg.

Jonita Siivonen har svårt att tro att den bästa experten för det mesta skulle vara en man. Bakom fenomenet att män ändå intervjuas oftare kan finnas något slags förhandsuppfattning om att män vet bättre än kvinnor.

En uppfattning som upprätthålls av att förhållandet ser ut så i medierna just nu.

Siivonen poängterar ändå att hon trots forskning i ämnet inte kan peka på vad som i grund och botten orsakar denna konstant upprepade skevhet mellan könen i medierna.

– Det är svårt att veta vad det beror på. Vem man ska ringa till kan ändå till en stor del sitta i redaktionernas väggar.