100 år sedan mytomspunnen katastrof

Nära 1 500 människor omkom. Bara 712 räddades med de otillräckliga livbåtarna.

Två timmar och fyrtio minuter tidigare hade Titanic kolliderat med ett isberg. När utkiken larmade om isberg rakt förut girade vakthavande officer på bryggan hårt styrbord för att undvika att köra rakt in i isberget. I stället skrapade jätteångaren sidan mot isberget vilket fick till följd att hål slogs upp i skrovet på 90 meters längd.

Hade Titanic brakat rakt in i isberget hade hon förmodligen inte sjunkit.

Ragtime och operett

Man kan fråga sig varför just Titanics undergång blivit världens mest mytomspunna. När passagerarfartyget Wilhelm Gustloff i slutskedet av andra världskriget torpederades i södra Östersjön dog drygt 9 300 personer. Vem talar om det fartyget i dag?

Claes-Göran Wetterholm, Titanicexpert som sysslat med fartyget i 50 års tid, säger att mytbildningen delvis kan ha att göra med att det tog åtskilliga dagar innan nyheterna om det fasansfulla haveriet nådde ut över världen.

Ett exempel på myterna kring Titanic är att det alltid sägs att musikerna ombord skulle ha spelat psalmen Närmare Gud till dig när fartyget gick under.

–Musikerna spelade ragtime av bland andra Scott Joplin som var populär då och potpurrier ur operetter, säger Wetterholm.

Nytt museum

I samband med att fartyget sjönk bröts det i två delar. Förskeppet och akterdelen hamnade 500 till 600 meter ifrån varandra på botten.

Titanic var byggd på varvet Harland & Wolff i Belfast på Nordirland, där ett påkostat Titanicmuseum nyligen öppnat, en satsning som kostat drygt hundra miljoner euro.

Fartyget lämnade Belfast för Southampton den 2 april 1912. Den 10 inleddes jungfruresan till New York. På kvällen den 18 april kom fartyget Carpathia med de första överlevande till New York. Dessförinnan visste ingen alltså exakt vad som hänt ute på Atlanten.

Oskyldig syndabock

Sjöförklaringarna i London och New York blev viktiga, eftersom de blev startskott för en ändring av sjölagarna. Inget av befälen ombord på Titanic klandrades vid sjöförklaringarna.

–Den som fick bära hundhuvudet var i stället en man som inte hade någonting med Titanics olycka att göra, kapten Stanley Lord på fartyget Californian, berättar Claes-Göran Wetterholm.

Man hade från Titanic sett ljus från ett närliggande fartyg men det svarade inte på radioanrop. Fartyget hade stoppat för natten på grund av isbergen och telegrafisten hade gått och lagt sig.

Sjöförklaringen kom fram till att Californian befunnit sig mycket närmare olycksplatsen än vad kapten Lord uppgett och att Californian därför kunde ha assisterat och räddat liv.

Inte förrän saken togs upp igen 1990 kunde kapten Lord frias. Californian hade befunnit sig för långt bort.