Foto: Colourbox

Bostad kan bli avgörande vid familjeåterförening

Reglerna för familjeåterförening kan komma att skärpas. Arbets- och näringsministeriet säger ändå nej till strängare regler.

I framtiden är det möjligt att den som har beviljats uppehållstillstånd av humanitära skäl kan återförenas med sina familjemedlemmar bara om de har tillräckligt hög utkomst.

I Sverige krävs en viss utkomstnivå av den här gruppen, men inte i Finland. Därför slår inrikesministeriets rapport fast att man borde eftersträva samma system här.

Det är ändå inte en speciellt stor grupp det handlar om; i fjol beviljades 143 personer humanitärt skydd i Finland, mot 654 år 2010.

Inrikesministeriets arbetsgrupp har kartlagt skillnader i de nordiska länderna när det gäller familjeåterföreningar. Det finns ingen enhetlig praxis, men Sverige och Finland påminner mycket om varandra eftersom vi följer EU-lagstiftning. Skillnaderna till Norge och Danmark är större; i Danmark är verkligheten ändå liberalare än lagstiftningen påstår.

– Enhetligare regler för de nordiska länderna skulle vara viktiga så att vi slipper faktorer som ett visst lands attraktionskraft, säger inrikesminister Päivi Räsänen (KD).

I rapporten föreslås också att man ska kunna kräva att det finns en bostad för dem som ansöker om att förenas med en familjemedlem. I dag tillämpas kravet i olika grad i de andra nordiska länderna, men inte alls i Finland. I rapporten kunde man utreda möjligheten att införa kravet här till exempel år 2013. På den punkten är inrikesministern mer tveksam.

– Det krävs noggranna utredningar. Jag har svårt att tro att de skulle passa vårt system; här kan man inte få en hyresbostad innan man vet hur stor familjen är.

Inrikesministeriets rapport gäller sådana invandrare som är under internationellt skydd. Man har alltså inte undersökt till exempel arbetsrelaterad invandring.

Och reglerna har redan skärpts. 2010 skärpets lagstiftningen och efter det har en rad förnyelser trätt i kraft.

I dag krävs det till exempel biometriska personbevis. Det innebär i praktiken att den som vill återförenas med en släkting i ett annat land själv måste ansöka om återförening. Den som redan är i Finland kan inte längre sköta ansökningsprocessen och också det har minskat ansökningarna betydligt.

Inrikesministeriets rapport ska nu på remissrunda och man hoppas också på en politisk debatt. Vid arbets- och näringsministeriet har man sin ståndpunkt klar.

– Det är svårt att få jobb i början. Om man kräver en viss utkomst för uppehållstillstånd kommer det att ta många år innan folk kan förenas med sina familjer. Familjens roll är viktig när invandrare ska integreras och en lagändring skulle göra det besvärligt, säger Juha-Pekka Suomi vid arbets- och näringsministeriet.

Han berättar att ministeriet var med i början av utredningen, inte fick några möjligheter att påverka de riktlinjer som drogs upp.