Foto: Leif Weckström

Små seniorhem i kamp mot riskkapitalisterna

Passagerarna i minibussen på vischan utanför Berlin har ett gemensamt mål: De är här för att lära sig varför riskkapitalisterna som suktar efter äldreomsorgen i Finland, inte alls ser lika lukrativa möjligheter i Tyskland.

– Förklaringen till att en så stor del av äldreomsorgen i Tyskland sköts av ideella non-profitorganisationer är att de är skickliga och håller en konkurrenskraftig prisnivå. Därför ser de bolag som vill göra stora pengar inte Tyskland som den attraktivaste av marknader. Och det är precis av den här anledningen som vi nu har kommit hit, säger Johan Wallin, vd för konsultfirman Synocus som är inkopplad i att hjälpa de små svenska pensionärshemmen i Helsingfors att klara framtidens utmaningar.

Initiativet till att titta på hur tyskarna gör kom från den i Finland nygrundade välgörenhetsorganisationen johanniterhjälpen vars tyska moderorganisation är den fjärde största aktören inom äldreomsorgen i Tyskland.

I ett av de många förhållandevis nya stora nya äldreboendena som drivs av tyska Johanniterna finns reception och restaurang på bottenvåningen. Foajén med modern konst på väggarna och konsertflygeln i ett hörn av restaurangen för tankarna bort från allt vad åldringsanstalter heter. Bara det vitlockiga sällskapet vid födelsedagskaffebordet där rejält tilltagna tårtbitar och små glas körsbärslikör står uppdukade, skvallrar om att det här är ett ställe som frekventeras av ålderstiget folk.

Men uppe på avdelningarna påminner byggnaden ändå mer om ett traditionellt äldreboende. De ganska enkla rummen på 23 kvadratmeter är möblerade med några medhavda möbler från det egna hemmet. Alla rum har nya motoriserade sängar som gör att personalen slipper tunga lyft.
95-åriga fru Klarkowski är nöjd. Barnen kunde inte ta hand om henne längre och här upplever hon att hon får den omsorg hon behöver. Hon får tiden att gå genom att läsa dagstidningar, lösa korsord och gymnastisera.
– Maten är också alldeles utmärkt och sedan jag flyttade hit har jag fått flera nya vänner, säger hon.

Trädgård för rörelsehindrade
Klarkowskis rum har utsikt över trädgården med slingrande grusstigar, välansad buxbom och …blommande krokus. Föreståndarinnan, Sieglinde Roicke, drömmer om till­äggsanslag för att anpassa gården för dementa och rörelsehindrade.
– Tanken är att vi ska anlägga upphöjda rabatter där också de rullstolsbundna kan peta i jorden.

 Läs mera i lördagens Hbl