Nödcentraler prickas för svag svenska

Europarådets expertkommitté säger i en färsk rapport att svenskans ställning som det andra nationalspråket är alltmer sårbart. Kommittén lyfter bland annat fram svårigheterna med svenskan i vården, men nämner också nödcentralerna. Problemet är att det finns för få personer vid nödcentralerna som kan svenska.

– Lagen är entydig. Nödcentralerna ska ge service på svenska, men det finns inte så mycket som vi kan göra då det inte finns tillräckligt med anställda som kan svenska, säger Martti Kunnasvuori, direktör för Nödcentralsverket.

Men är det inte er skyldighet att se till att det utbildas tillräckligt med personer som har språkkunskaper?
– Visst, men senast vi ordande en svensk kurs för nödcentraloperatörer, var det ingen som sökte till kursen.

Vad säger du till de svenskspråkiga som vill kunna tala sitt modersmål då de ringer 112?
– Det handlar om två grundrättigheter som står mot varandra. Dels gäller det rätten att få service på nationalspråket, dels rätten till att få vård snabbt. Då frågar jag om det i ett brådskande nödfall inte är bättre att använda finska än att vänta?

Men det är ju just det som är poängen: Många svenskspråkiga som i vanliga fall pratar finska, kan i nödsituationer bli så chockade att de får problem att formulera sig på finska?
– Så är det förstås. Därför uppmanar jag de personer som inte fått tala svenska att lämna in ett förvaltningsklagomål.

Lagen säger entydigt att en myndighet inte får be folk tala ett annat språk än det som personen själv önskar använda. Hur ser du på att chefen för Helsingfors nödcentral Markus Grönholm ber operatörerna att försöka på finska om alla svenskspråkiga operatörer är upptagna? Är inte detta lagstridigt?
– Inte vill jag säga att det är lagstridigt. Jag skulle snarare säga att det är en kreativ lösning på en problematisk situation.

Uppmanar du svenskspråkiga som vill få bra och snabb service då de ringer 112 att tala finska?
– Under inga omständigheter. Man ska ha rätt till lika bra service oberoende av om man talar finska eller svenska.

Enligt Martti Kunnasvuori kommer det att bli bättre med den svenska servicen på larmcentralerna 2015 då Nödcentralsverket inför ett nytt datorsystem. Det här ska göra det möjligt att koppla svenskspråkiga nödsamtal från södra Finland till larmcentralen i Vasa.

Pentti Partanen, räddningsöverdirektör på Inrikesministeriet, vill inte heller ta på sig skulden för att nödcentralerna har bristande språkkunskaper.

– Vi försöker göra vad vi kan när det gäller den svenska servicen. De här fallen visar hur svårt det numera är att garantera de rättigheter som finns inskrivna i lagen, säger Partanen.

Årligen ger hundratals personer respons på Nödcentralernas verksamhet. Några tiotal av dem är så kallade förvaltningsklagomål, det vill säga formella klagomål till någon myndighetsinstans. De flesta som klagar anser att det blivit illa bemötta av de som svarat i telefon vid nödcentralerna.