Foto: KSF Media/Max Nyberg

Subjektiva rätten till dagvård hotad

Finansministeriets räknenissar har gjort noggranna kalkyler över hur mycket staten sparar genom att neka hemmamammor och pappor rätt att ha barnen på dagis. Om regeringen förkortar utbetalningen av hemvårdsstöd blir staten sannolikt tvungen att peta i den subjektiva rätten till dagvård.

I dag är kommunerna skyldiga att ordna dagvårdsplats för alla barn under skolåldern oberoende av om föräldrarna är hemma eller på jobb. Det här kallas subjektiv rätt till dagvård. Helsingin Sanomat skrev i går att regeringen funderar på att förkorta hemvårdsstödet så att det skulle upphöra eller bli partiellt då barnet fyller två år. I dag har föräldrarna rätt att stanna borta från jobbet ända tills barnet fyller tre.

Hemvårdsstödet har setts som en kvinnofälla eftersom det håller många unga kvinnor borta från arbetslivet.

Enligt uppgifter till Hbl har regeringen ännu inte konkret tagit ställning till nedskärningar som drabbar barnfamiljerna, utan förslagen är ännu bara kalkyler på Finansministeriet.

Jouko Narikka, budgetråd med ansvar för social- och hälsovårdsservice på Finansministeriet, säger att ett beslut att förkorta hemvårdsstödet inte innebär en sparåtgärd i sig eftersom det leder till ett större tryck på dagvården.

– Men om man gör förändringar i den subjektiva rätten till dagvård kan man spara pengar, säger Narikka.

I praktiken betyder det här att staten, om den vill spara pengar och inte tvinga kommunerna att i brådskande ordning bygga en massa nya daghem och nyanställa personal, blir tvungen att samtidigt göra ändringar i dagvårdslagen.

Har diskuterats nyligen

Enligt Narikka har man på Finansministeriet efter årsskiftet diskuterat nedskärningar i den subjektiva rätten till dagvård. Staten kan spara mellan 50 och 180 miljoner euro genom att tvinga föräldrar som inte jobbar att ta hand om sina barn själva. Sparbeloppet är högre om de flesta barn med en eller två föräldrar hemma nekas dagisplats. Väljer regeringen att låta till exempel äldre syskon gå halvtid på daghem när mamman eller pappan är hemma med ett yngre syskon, blir sparsumman mindre.

Finansministeriet har också gjort kalkyler som visar hur mycket staten sparar genom att göra dagvårdsplatserna behovsprövade.

Kommer regeringen att koppla ihop nedskärningar i hemvårdsstödet med inskränkningar i den subjektiva rätten till dagvård?

– Det kan jag inte ta ställning till, men vill man få till stånd nedskärningar måste man också göra begränsningar i rätten till dagvård. Det är helt klart, säger Narikka.
Finns det i det här ekonomiska läget något som talar för att regeringen väljer att undvika att spara?

– Det är säkert sant att de två sakerna (förkortat hemvårdsstöd och den subjektiva rätten till dagvård) hänger ihop om staten vill spara. Men förändringar i hemvårdsstödet har inte bara handlat om nedskärningar utan också om att förbättra sysselsättningen för unga kvinnor.

Har ni också kalkylerat hur mycket staten kan spara genom att skära i barnbidragen?

– Tidigare har vi gjort alla tänkbara uträkningar, men jag känner inte till att barnbidragen skulle ha varit uppe för diskussion den senaste tiden, säger Narikka.

Erkki Papunen som är omsorgsminister Maria Guzenina-Richardsons (SDP) specialmedarbetare, säger att den ansvariga ministern inte tycker att Finansministeriets förslag om förkortat hemvårdsstöd är en bra sparåtgärd.

Men enligt gårdagens Helsingin Sanomat stöder alla regeringspartier förutom Kristdemokraterna att utbetalningen för vårdbidraget förkortas.

Mirjam Kalland, generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund, ger helt underkänt åt tanken att samtidigt tumma på den subjektiva rätten till dagvård och förkorta utbetalningstiden för hemvårdsstöd.

– Det låter som en helt orimlig spelöppning. Vi vet hur det gick under den förra depressionen. Vi ska stödja barnfamiljerna och inte ta till åtgärder som gör att vi har en ännu större andel utslagna individer om 15 år, säger Kalland.