Ministerium vill rekordsnabbt ha nytt modersmålsprov

– Bra blir det inte med den här tidtabellen, suckar Pirjo Sinko vid Utbildningsstyrelsen.

Sinko leder den arbetsgrupp som tillsattes för att utreda förnyelsen av studentprovet i modersmål. Tanken är att det nya provet träder i kraft år 2015. I praktiken betyder det att provet måste vara klart i höst, då de förs- ta som skriver provet börjar i gymnasiet.

– Tidtabellen är vansinnig. Vi har hunnit hålla ett möte och har inga möjligheter att testa provet i vår.

Språkvårdaren Anna Maria Gustafsson sitter med i arbetsgruppen eftersom hon representerar modersmålet i studentexamensnämnden.

– Med tanke på tidpunkten är det misslyckat att göra en förnyelse nu. Vi får snart en ny läroplan och ska in i dataåldern och då måste provet ändå ses över.
Gustafsson säger att det inte är möjligt att konstruera ett hållbart prov om det ska vara klart redan i augusti.

Få riktlinjer

Enligt Pirjo Sinko har arbetsgruppen inte fått några andra riktlinjer från ministeriet än följande: de ska förverkliga ett nytt prov på basis av den något kryptiska skrivelsen i regeringsprogrammet för ett av de två proven i modersmål. Datateknik får inte användas, utan provet ska skrivas med papper och penna.

Förnyelsen görs innan den nya läroplanen träder i kraft.

– Det är bakvänt om studentexamen ska styra läroplanen, säger Pamela Granskog, modersmålslärare vid Brändö gymnasium och ordförande för Svenska modersmålslärarföreningen i Finland.

Granskog berättar att man ute på fältet är ganska uppgiven över att ställas inför en förnyelse just när man kommit i gång ordentligt med det nya textkompetensprovet.
– Vi blev nog alla tagna på sängen över att det kom så här fort. Tidtabellen är oerhört snäv.

Allmänbildande prov

Vid ministeriet är motiveringen följande: under regeringsprogramsförhandlingarna fick man oroväckande information om att vitsorden i studentexamen inte är användbara när man söker in till universitet på samma sätt som förut. Det här beror på att det i dag finns så många olika prov och att vitsorden inte är kompatibla sinsemellan.

Studentexamen har heller inte samma allmänbildande karaktär som förut. Därför kom man till att det behövs ett allmänbildande prov som fungerar som ett slags ankare. Och det är bråttom att genomföra det.

– Det är en fin tanke. Men för en så enorm förändring behövs flera års förarbete, kontrar Pirjo Sinko.

Nytt prov dyrt

På frågan varför förnyelsen riktar sig mot just provet i modersmål och om det skulle vara möjligt att i stället skapa ett nytt prov blir svaret från ministeriet att det i princip skulle vara möjligt.

Men ett helt nytt prov kostar betydligt mer.

De källor som Hbl talat med delar alla samma oro för den enormt pressade tidtabellen och hur den påverkar studerandenas rättsskydd. Enligt Pirjo Sinko har man aldrig tidigare genomfört ens en liten förändring på så här kort tid.

Studentexamensnämndens ordförande Juhani Lokki säger att tidtabellen är näst intill omöjlig. Han berättar att man fått väldigt lite information från ministeriet och inte heller några dess vidare argument för varför förnyelsen ska göras just nu. Motiveringen att vitsorden inte är kompatibla köper han inte.

– Vitsorden är alldeles användbara. Man borde kunna välja ut de vitsord som är relevanta för den utbildning som studenten söker till.

Vid ministeriet menar man att det inom studentexamensnämnden inte finns en vilja att förverkliga regeringens vision. Innan förnyelsen skrevs in i regeringsprogrammet konsulterades ändå ingen från vare sig studentexamensnämnden eller Utbildningsstyrelsen.

I diskussioner om det nya studentprovet dyker ett namn gång på gång upp: Aleksi Kalenius. Han är undervisningsminister Jukka Gustafssons (SDP) specialmedarbetare. Kalenius själv vill ändå poängtera att han inte är den politiska motorn bakom förslaget.