Många jobb på spel när vindkraften byggs

Nära hamnen i Vasklot, fem kilometer från torget i Vasa, fick Merventos första vindkraftverk i veckan sitt sista rotorblad. I början av mars börjar el köras in i nätet.

– På årsnivå ska kraftverket producera el som motsvarar förbrukningen i 600 eluppvärmda egnahemshus. Vi kan använda kraftverket både för egna test och som demonstrationsanläggning för potentiella kunder, säger Merventos vd Patrik Holm.

Projektet – att på tre år få planerna på ett helt nytt vindkraftverk till pappers och omsätta dem i praktiken – har försenats med ett halvår. Enligt Holm är Mervento det genom tiderna dyraste uppstartsföretaget i landet. Hittills har 33 miljoner euro satts in i bolaget, i princip av inhemska placerare, och det är ännu inte tal om industriell produktion.
– Vi har tagit fram nästa generations turbin som ska vara tillförlitlig och ha lägre servicekostnader. Därför har vi valt bättre teknik, bättre kvalitet och bättre leverantörer, säger Holm.

Vilket också betyder ett högre pris för kunden.
– Det var en stor utmaning att utveckla en turbin. Men det är också en stor utmaning att övertyga marknaden om att vi kan uppfylla det vi lovar, säger Holm som på sikt räknar med att sälja hundra vindkraftverk per år.

Ljus i tunneln
De senaste åren har varit motiga för de inhemska tillverkarna av vindkraftverk och komponenter. Winwinds monteringsfabrik i Fredrikshamn invigdes hösten 2009, två år senare fick man säga upp och permittera. I dag jobbar 76 personer i fabriken som kunde sysselsätta tre gånger så många.

Men nu är finansieringsdirektör Aarne Luukko övertygad om att det har vänt. I januari blev det klart att Winwind bygger upp till 19 vindkraftverk i Myllykangas mellan Uleåborg och Kemi, och inom de närmaste dagarna offentliggörs nästa storkontrakt.

– För att Finland ska uppnå målet på andelen förnybar energi till 2020 räknar man med investeringar på fyra miljarder euro i vindkraft, säger Luukko.
Winwinds mål är att bygga hälften av de nya vindkraftverken. Bolaget har nyligen lanserat en ny kraftverksmodell och förlitar sig på sina referenser och kunskapen om arktiska förhållanden.

– Det finns plats för många aktörer. Efterfrågan kommer att vara väldigt stor.
Patrik Frostell på Tekonologiindustriförbundet har noterat att danska vindkraftjätten Vestas samt kinesiska och koreanska vindkraftsbolag visat intresse för de finländska vindkraftsplanerna.
– Europa kommer att satsa mycket på förnybar energi, och vindkraft är då det mest konkurrenskraftiga alternativet. Jag hoppas att finländska bolag kan hålla sig framme.
Men enligt honom räcker hopp inte långt.

– Vi behöver utveckla utbildningen på universitetsnivå och satsa på forskning och utveckling om vi ska nå framgång.

Jobb längs kusten

Esa Peltola, kundchef för vindkraft på Teknologiska forskningscentralen VTT, har förundrat sig över att politikerna och tjänstemännen som skapar efterfrågan inte inser att man också kan påverka utbudet.

– Det skulle behövas större gemensamma satsningar, ett nationellt vindkraftsprogram, för att öka företagens chanser. Så gör man i andra länder. Det är vår sista chans. Hemmamarknaden är avgörande för bolagen.
Enligt Peltola är vindkraften en tillväxtbransch som har potential att skapa industriella jobb.
– Vindkraften är utvecklingsarbete för det behövs samarbete längs hela produktionskedjan.

Med det menar han att komponenttillverkning kan löna sig i Finland. Vissa delar måste produceras i närheten av slutdestinationen eftersom de är otympliga att frakta. För resten av produktionen är det en fördel att befinna sig längs kusten, vilket listan på Merventos underleverantörer visar.
Tornet kommer från Levator i Hangö, maskinhuset från Hollming Works i Lovisa och rotorbladen från NCE i Jakobstad. Transformatorn och elanslutningarna kommer från The Switch och ABB i Vasa.