Finskan vinner efter reform

I regeringens kommunutredning naggas Svenskfinland i kanterna. Pyttis öster om Lovisa föreslås bli en del av grannstaden Kotka. Det innebär att tvåspråkiga Pyttis blir en del av en enspråkigt finsk stad.

Kommunens 500 svenskspråkiga invånare blir en spillra i Stor-Kotka och därmed uppfylls inte kriterierna för en tvåspråkig kommun trots att det bor cirka 500 svenskspråkiga också i nuvarande Kotka.

I utredningen sägs det att det krävs speciella åtgärder för att trygga individens språkliga rättigheter när språkförhållandena förändras vid en kommunsammanslagning.

– Det finns vissa områden där gruppen har föreslagit specialrättigheter för att trygga de språkliga rättigheterna. Det handlar exempelvis om Pyttis, säger regeringsrådet Auli Vall-Lintu, medlem i arbetsgruppen som utarbetade kommunutredningen.

I praktiken handlar det om att man ändrar språklagen så att man sänker kravet på hur stor en minoritet ska vara för att kommunens ska vara tvåspråkig. Ett annat alternativ för att trygga språkminoritetens rättigheter är man stiftar en speciallag.

Med nuvarande lagstiftning förlorar Pyttis troligen sin status som tvåspråkig kommun hur som helst i längden. Andelen svenskspråkiga är nu nere i cirka nio procent, när gränsen för en tvåspråkig kommun är sex procent eller 3 000 invånare.

Sibbo kan delas

I Sibbo kan det också uppstå språkliga förvecklingar. Första alternativ är att hela Sibbo blir en del av metropolen Helsingfors. Det ger inte några ändringar i den nuvarande språkstatusen som tvåspråkig kommun med finsk majoritet.

Alternativ B är att norra Sibbo avskiljs och blir en del av Stor-Nurmijärvi. I det fallet skulle delar av en svenskspråkig kommun bli en del i en enspråkigt finsk kommun. Då är läget detsamma som i Pyttis.
För Sjundeå föreslår utredningen också en delning. De norra delarna av kommunen ska bli en del av Stor-Lojo. Lojo är nu en tvåspråkig kommun. Det är Lojos val. Rent juridiskt behöver staden inte definiera sig som tvåspråkig men har gjort det av historiska skäl. Hur situationen blir om Nummi-Pusula, Karislojo och norra Sjundeå införlivas med staden återstår att se.

Åbo växer

Tvåspråkiga Åbo är ett exempel på att läget kan förändras efter en reform även när språkstatusen bevaras. Procentuellt blir de svenskspråkiga nämligen en mycket liten del av befolkningen i Åbo om enspråkigt finska kommuner som Nådendal och Reso slås samman med staden. Det nya Stor-Åbo planeras ha 310 000–350 000 invånare och cirka 11 000 av dem vore svenskspråkiga.

Här uppstår en lite likadan situation som i Storhelsingfors där antalet svenskspråkiga inte minskar men där de procentuellt blir en mindre del av befolkningen.

– Det blir betydligt svårare att få sin röst hörd, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.

Folktinget riktar kritik mot att kommunutredningen inte har utrett de långsiktiga konsekvenserna av en reform. Den främsta oron gäller ändringarna i kommunernas språkstatus.

– Förslagen i utredningen som ändrar kommunernas majoritetsspråk strider mot grundlagsutskottets ställningstagande om att ändringar i kommunindelningen inte får påverka kommunernas språkliga ställning, säger Gestrin.

De flesta sådana byten sker i Österbotten om reformen blir av. Det enspråkigt svenska Korsnäs blir exempelvis en del av det tvåspråkiga Stor-Vasa. Majoritetsspråket i Stor-Vasa skulle bli finska med en svensk minoritet kring 40 procent. I Korsholm, Malax och Vörå som också ska gå upp i det nya Vasa är majoritetsspråket nu svenska.

När majoritetsspråket ändras förändras vissa språkliga rättigheter. Det gäller främst de förtroendevalda. Protokollen från fullmäktige skrivs på båda språken, men kommunstyrelsens och nämndernas språk måste skrivas bara på majoritetsspråket.

Alla byten av majoritetsspråket går inte åt samma håll. Om Hangö blir en del av Raseborg innebär det att majoritetsspråket där byter från finska till svenska. En likadan förskjutning från finska till svenska sker i Kaskö.

Klicka på kamerasymbolen för att se den omritade kommunkartan!