Visstidsjobb är ett gissel för unga kvinnor

Mietta Lennes, 38, är högt utbildad och har visstidsjobbat i 12 år. Hon är filosofie magister, håller på att doktorera i fonetik och jobbar för tillfället som projektplanerare vid Helsingfors universitet.

– Visst orsakar min jobbsituation mig mycket stress och osäkerhet. Det är svårt att planera något för framtiden, som att bilda familj eller köpa bostad, säger Lennes.

Hon får ofta veta om fortsättning i sista minuten och har haft allt från några månaders till tre års kontrakt. Osäkerheten har också bidragit till att hon och hennes man skjutit upp planerna på att skaffa barn trots att de länge har velat bli föräldrar.

– När jag sedan fick ett tre års kontrakt tänkte vi: Nu eller aldrig. Det var ett jättesvårt beslut och stressen över att man kanske inte har ett jobb när man kommer tillbaka är stor. Jag tror inte vi hinner få fler barn, säger Lennes, vars dotter i dag är nästan 4 år.

Lennes är långt ifrån ensam om det här trots att visstidsanställningarna inte har ökat under 2000-talet, förutom under recessionsåren. Statistiken visar att arbetsmarknaden fortfarande är långt ifrån jämställd. Bland akademiskt utbildade kvinnor under 35 är var tredje visstidsanställd, bland män var sjätte, visar Centralorganisationen för högutbildade i Finland, Akavas undersökning 2010.

– Akademiskt visstidsjobbande är ett stort slöseri med resurser. Det handlar om experter som utbildats med dyra pengar och vars kunnande går till spillo om det arbete de påbörjat inte får fortsätta i lugn och ro, säger Lennes.

Attityderna släpar efter

Arbetsmarknadsforskaren Ulla Aitta förklarar skillnaden mellan kvinnors och mäns arbetssituation med att kvinnor under 35 år ses som fertila och kan bli gravida.

– Arbetsgivarna undviker familjeansvaret. Så är det trots att arbetsgivaren i dag får nästan full kompensation för föräldraledigheten via Folkpensionsanstalten.

Att just högtutbildade kvinnor drabbas är enligt Aitta svårt att förklara, men hon tror att det har att göra med att det kan vara svårare att hitta en ersättare för personer med ansvarsfulla uppdrag. Aitta, som forskat och följt situationen i 40 år, ser att riktningen i dag ändå är rätt trots att utvecklingen sker långsamt.

– Visst har man skridit till olika åtgärder, som möjligheten till pappaledigheter. Och den så kallade 6+6+6-modellen, som används i en del andra nordiska länder har diskuterats flitigt. Men i Finland släpar attityderna efter och arbetsgivarna anser att en modellen är för radikal.

En annan poäng enligt Aitta är att mamman i många familjer fortfarande stannar hemma med barnen eftersom löneskillnaderna mellan män och kvinnor alltjämt ofta är stora.

– Att man skjuter upp familjebildning på grund av anställningar kan bli ett befolkningspolitiskt problem med långsiktiga konsekvenser. Vi har statistik på att visstidsanställda kvinnor skjuter upp planer på barn och inte skaffar så många barn de skulle vilja.

Följden kan bli att det föds för få barn och att det finns för få människor som arbetar och betalar våra framtida pensioner. Dessutom kan pensionerna för visstidsanställda bli väldigt små.

Visstidskontrakten utreds

En bidragande orsak till att just högutbildade kvinnor tvingas visstidsjobba är enligt forskaren Hanna Sutela vid Statistikcentralen att andelen visstidsanställda är speciellt stor inom den offentliga sektorn med många kvinnliga arbetstagare. Här är behovet av vikarier för moderskaps- och föräldraledigheter stort.

Det finns alltså en grupp kvinnor som kan utnyttja vårdledigheterna medan en annan inte har samma möjlighet att utnyttja dem. Men vad säger att vikarierna måste vara visstidsanställda?

– Före 90-talets recession var det vanligt med ett poolsystem av fastanställda inom kommunbranschen som sedan kunde placeras om när vikarier behövdes. Inom exempelvis hälso- och sjukvårdssektorn har man under 00-talet i viss mån övergått till sådana arrangemang, säger Sutela.

Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en grupp som utreder visstids- och deltidsanställningar och leds av arbetsminister Lauri Ihalainens specialmedarbetare Pilvi Torsti. Gruppen ska vara klar i mars.
Avsikten är nu att för första gången skapa en helhetsbild av läget och vilka konsekvenserna är.

– På det sättet kan man utvärdera om lagstiftningen motsvarar de förändringar som skett på arbetsmarknaden, säger Torsti och tillägger:

– Problemet med visstidsanställningar är fortfarande väldigt könsbetingat, och klyftorna i Finland är bland de djupaste i Europa. I och med en så omfattande utredning kan vi lättare komma åt problemområden och kanske föra över goda metoder som fungerat inom en sektor till en annan, säger Torsti.

FN uttryckt oro över könssegregeringen

• Visstidsanställningarna drabbar ingalunda enbart högtutbildade. Andelen av alla visstidsanställda har enligt Statistikcentralen sedan slutet av 1990-talet varit omkring 30 procent bland kvinnor i åldern 25–34.

• Under hela 2000-talet har andelen visstidsanställda kvinnor i åldern 25–44 ändå varit dubbelt så stor som andelen män i samma ålder.

• 33 procent av akademiskt utbildade kvinnor under 35 är visstidsanställda, av män i samma ålder är andelen 15 procent.

• 40 procent av de kvinnliga visstidsanställda är vikarier.

• Enligt jämställdhetslagen är det olagligt att säga upp en anställd på grund av graviditet.

• FN:s kommitté om avskaffande av all diskriminering av kvinnor har flera gånger under 2000-talet uttryckt sin oro över den stora andelen visstidsanställda kvinnor i Finland och över olagliga uppsägningar på grund av graviditet. Senast 2008 påminde kommittén om löneskillnaderna mellan könen och uppmanade att effektivt minska segregeringen.