Foto: Colourbox

Datortomografier oroar vårdpersonal

Många undersökningar som ökar strålningsdosen hos patienterna görs i onödan. Det hävdar chefsfysikern vid universitetssjukhuset i Uleåborg.

Chefsfysiker Miika Nieminen vid universitetssjukhuset i Uleåborg, säger att röntgenundersökningar är orsaken till att hundra finländare dör i onödan varje år. Enligt honom är boven i dramat onödiga datortomografiundersökningar.

I stället för datortomografin föreslår Nieminen att man oftare överväger att undersöka patienten med ultraljud eller magnetkamera.

Chefsfysiker, professor Sauli Savolainen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS, säger att problemen ofta uppstår när informationen inte löper mellan primärvården och specialistvården.

– När läkaren inte vet när senaste undersökning har gjorts kan det hända att den görs om, men ingen undersökning är ändå onödig och riskerna kalkyleras varje gång.

Savolainen säger sig förstå sin kollegas ställningstagande, men själv vill han inte sätta siffror på hur många som dör på grund av för mycket strålning vid undersökningar.

– Talen är provokativa och frågan är mer komplicerad än så. Ibland är det viktigt att få diagnosen ställd så fort som möjligt och då kanske man väljer datortomografin som metod i stället för en magnetkamera, som det alltid är längre kö till än till andra undersökningar, säger han.

Problemet stavas bland annat pengar.

– Magnetkameraapparaturen är dyr att investera i och komplicerad att använda, säger han, men påpekar att kön till magnetkameraundersökning ändå är avsevärt kortare i dag än för fem år sedan.

– Patienter kommer till undersökning inom lagstadgad tid, men ibland är det mer bråttom än så och då måste man komma ihåg att läkaren som remitterar till undersökning noga har övervägt strålningsriskerna eftersom lagen kräver det.

Hur mycket är mycket när det gäller röntgenundersökningar?
– Personer med flera svåra sjukdomar eller olika slags cancer behöver regelbunden uppföljning och då kan strålningsdoserna bli höga, men fallen är ändå relativt få. Om vi talar om unga människor som undersöks med datortomografi en gång om året så låter det som mycket, säger Savolainen.

I USA har debatten om strålningsrisker gjort att personer som behövt röntgenundersökningar för att få diagnos, vägrat låta sig undersökas.

– Och då har debatten om strålningsrisker vänt sig mot sig själv, säger Savolainen.

Uttalandena från Uleåborg bygger på 200 patientberättelser och utifrån dem kommenterar Nieminen glappet mellan teori och praktik. Han säger att läkare till exempel ordinerat datortomografiundersökningar i fall där patienternas ischias kunde ha fastställts med hjälp av magnetkamera. Nieminens uppskattning är att var tredje patient under 35 år vid universitetssjukhuset i Uleåborg undersökts i onödan med hjälp av datortomografi.

I Finland görs cirka fyra miljoner röntgenundersökningar per år. Under en tiondel av dem är datortomografiundersökningar.

FAKTA: Strålar och vågor


Röntgen bygger på elektromagnetiska vågor som skickas genom kroppen. Alla kroppsdelar kan röntgas.
Datortomografi är en särskild röntgenundersökning, som skickar många små röntgenstrålar ur olika vinklar genom kroppen. Informationen sammanställs till tvärsnittsbilder. Används ofta som komplement till andra undersökningar. Speciellt använt när man misstänker stroke, tumörer, vissa lungproblem, njurstenar, leversjukdomar  eller komplicerade skelettskador.
Magnetkameraundersökning är en undersökning som inte bygger på röntgenstrålning (kallas trots det ofta magnetröntgen), utan på magnetfält och radiovågor och ger tredimensionella bilder av kroppen. Metoden kan inte användas om patienten har inopererad pacemaker, insulinpump, metallclips i hjärnan eller metallsplitter i kroppen. Ickemagnetisk metall, som tandimplantat, tandfyllningar eller titanproteser är inget hinder. Används för att undersöka tumörer, pulsåderbråck och sjukdomar i ögon, hjärnans blodkärl och vissa delar av skelettet. Tekniken visar olika organ och mjukdelar.