Strategin kan spela ut garnisonen i Dragsvik

Försvarsmaktens strukturreform väckte känslor redan innan regeringen kom med nya kännbara sparkrav. Nu blir slaktlistan av nödvändighet så lång att det krävs en god portion uppfinningsrikedom av försvarets strateger och det finns anledning till oro bland politiker i alla landets regioner.

Innan de nya sparkraven kom talade försvarsmaktens kommendör Ari Puheloinen om att två till tre garnisoner måste läggas ned. Nu kan de bli dubbelt så många.

– Många beslut om nedläggning eller sammanslagning av garnisoner, materiallager och musikkårer kommer att vara regionalt impopulära och väcka diskussion, skrev försvarsminister Stefan Wallin (SFP) i en debattartikel i Hbl (12.1).

Det är ändå inte bara sparkrav som tvingar fram ett glesare garnisonsnätverk.

– De krympande årskullarna betyder för försvaret att vi år 2018 har över 4 000 fler tomma bäddplatser i garnisonerna än i dag, säger Wallin.

När Hbl frågar om det sega ryktet om att garnisonen i Dragsvik skulle vara hotad svarar Wallin som han gjort under hela processen:

– Vi har inte kommenterat enskilda truppförband i offentligheten och gör det inte nu heller.

Wallins sits är inte avundsvärd. Försvarsministern ska lägga fram ett förslag där det som är bäst för försvaret som helhet är avgörande. För SFP:s ordförande finns mycket annat än försvarspolitik att beakta.

Läggs garnisonen i Dragsvik ned är det ett dråpslag mot hela den finlandssvenska infrastrukturen i regionen, skrev Västra Nyland i december.

Generalerna rättar sig alltid efter de politiska besluten, men när de lägger fram sina förslag är det inte den finlandssvenska infrastrukturen som bekymrar dem.

Deras uppgift är att se till att försvaret fungerar också när pengarna tryter. När det ska gallras är kartor till god hjälp. De visar till exempel att Obbnäs militärstrategiska läge är idealiskt och att det inte är långt mellan Obbnäs och Dragsvik.

”Var som helst”

När kommendör Juha Vauhkonen analyserar sin brigads styrkor påminner han om att Puheloinen sagt att Finland inte försvaras med garnisoner.

Utbildningen kan ske var som helst där det finns en fungerande infrastruktur och en sådan finns i Dragsvik.

– Allt är ändamålsenligt med tanke på vår verksamhet. Våra utrymmen är tillfredsställande trots att vi som många andra garnisoner har vissa utmaningar med fastigheterna. …Vi har utmärkta övningsområden: en skjutbana och ett närövningsområde alldeles intill och så har …vi Syndalen och Hästö-Busö.

Vauhkonen påminner också om att Nylands Brigad är en ytterst kostnadseffektiv enhet. 4,8 procent av landets värnpliktiga utbildas av 1,3 procent av försvarsmaktens personal och brigaden tar bara 0,8 procent av försvarsanslagen.

Men ni har ingen djuphamn?
– Det har vi inte, men det behövs inte för vår verksamhet. Den enda brist vi har är att vi inte kan köra Jurmoklassens båtar direkt till garnisonen, men vi kan trots det fungera väldigt bra också så här. Viktigast med tanke på vår uppgift är att vi ligger nära havet och har lämpliga områden för skjutövningar.

Vilken betydelse har det att Obbnäs har utmärkta hamnar?
– För marinens fartygsenheter erbjuder hamnarna utmärkta förhållanden att göra sitt jobb. Deras uppgifter kräver en sådan infrastruktur. Vi och Finska vikens Marinkommando har olika uppgifter och det kräver skillnader också i infrastrukturen.

Vilken betydelse har det att Obbnäs har ett viktigare strategiskt läge än Dragsvik?
– Det är svårt att säga. Någon större roll för utbildningen spelar det inte.

Kunde man då tänka sig att Nylands Brigad flyttar till Obbnäs?
– Själva garnisonsorten spelar ingen roll. Det avgörande är att man har en fungerande infrastruktur för sin verksamhet.

Vad tycker du själv?
– Det spelar ingen roll var Nylands Brigad finns. Det som brigaden behöver finns både i Raseborg och i Obbnäs.

Noteras kan att Obbnäs ansvarar för territorialförsvaret från östgränsen till Hangö udd medan Dragsvik inte har några beredskapskrav. Markus Aarnio, kommendör för Finska vikens Marinkommando, konstaterar att Obbnäs har en viktig roll när Finland ska försvaras.

– Det är svårt att föreställa sig att försvaret skulle kunna lämna Obbnäs, så strategiskt viktigt är läget. Närheten till huvudstadsregionen är också en strategisk fördel.

Aarnio påpekar att Finska vikens smalaste punkt finns mellan …Porkala och estniska Nargö.

– För övervakningen av vad som sker på det område som vi har ansvar för är det här av stor betydelse.
 

”Idealiskt ställe”

Med tanke på utbildningen är Obbnäs också ett idealiskt ställe, anser han.

– Att huvudkrigshamnen finns här är viktigt. De utrymmen vi har för beväringar och personal är också ändamålsenliga.

Skulle ni kunna ta emot Nylands Brigad?
– Det beror på vilka funktioner vi har kvar när reformen genomförs. Med nuvarande volymer skulle det bli trångt, men allt är förstås möjligt.

Kostnadseffektiviteten vill Aarnio inte jämföra med Dragsvik.

– Vi försöker uppfylla vårt uppdrag så kostnadseffektivt som möjligt.

Seppo Kääriäinen (C) var försvarsminister då Dragsvik senast fanns på slaktlistan.

– Då lade vi ned Savolax Brigad och Helsingfors luftvärnsregemente i Tusby. Garnisonen i Dragsvik var aldrig på allvar hotad. Beväringsutbildning på svenska måste ges någonstans och i det läget var det inte vettigt att flytta en existerande enhet.

När beslutet om garnisonerna fattas väger de försvarspolitiska argumenten tyngst.

Det betyder inte att man kan glömma de regionala aspekterna, menar Kääriäinen.

– Ska vi kunna försvara hela landet bör vi inte skapa militära vakuum. Garnisoner är också viktiga när andra myndigheter behöver handräckning. För att inte tala om vad det betyder för försvarsviljan att det finns en ”egen” garnison. Innebär det att garnisonen i Dragsvik har stor betydelse för försvarsviljan hos landets svenskspråkiga?

– Det kan man nog säga.

Rykten förtäljer att Nylands Brigad skulle flyttas till Obbnäs?

– Rykten är rykten, men utbildningen på svenska är inte bunden till någon bestämd ort och i dag är sparbehovet mycket större än då den senaste gallringen gjordes.

FAKTA: Språk och militärstrategi

• I språklagen står att minst ett truppförband ska vara svenskt.

• I lagens motiveringar står att ”med truppförband nu för tiden närmast avses organisationer på brigadnivå” och inte längre ”separata bataljoner och batterier”.

• I lagen om försvarsmakten står att ”truppavdelning om militära synpunkter det medger ska förläggas till en ort där befolkningens språk är detsamma som truppavdelningens värnpliktigas modersmål eller där befolkningen är tvåspråkig”.

• 9.1 ryckte 760 rekryter in i garnisonen i Dragsvik i Raseborg där Nylands Brigad med Vasa kustjägarbataljon och Ekenäs kustbataljon finns.

• Samma dag ryckte 880 rekryter in i garnisonen i Obbnäs i Kyrkslätt där Finska vikens Marinkommando finns.

• I Obbnäs finns marinens huvudkrigshamn medan Dragsvik inte har tillgång till någon djuphamn.

• Obbnäs ligger vid det smalaste stället i Finska viken. Läget anses strategiskt viktigt.

• Ett flytt skulle inte påverka verksamheten i Syndalen.