Vappu Taipale: Finlands guldkalv sumpades bort

Det här är är en sann historia. En schweizisk affärsman har fått omkring 100 000  kunder i Ukraina och är så nöjd att han planerar utvidga till andra länder. Det här är en man som Vappu Taipale träffade i Tyskland och han är bara ett exempel på hur försäkringsbolag och andra affärsidéer börjar sippra in i sprickorna i vårdstrukturerna.
Hans affärsidé?

– Han sålde en försäkring som garanterade kunderna att de inte ska behöva långtidssjukvård. Han ordnade klubbverksamhet och hembesök till sådana som exempelvis brutit benet, för att kolla vad som behövs, berättar Taipale.

– När en gammal kvinna i Ukraina ville åka till Tyskland för att hälsa på sin son i tre veckor skötte företaget om hundar och krukväxter. Men framför allt var det fråga om preventiv verksamhet. Hans företag var ett försäkringsbolag vars business hängde på att kunderna verkligen inte behövde långvård, för då skulle pengarna ha runnit ut i sanden.
Låter det inte som Finlands vårdidé på 1970-talet?

– Haha, ja det gör det. Men om man frågar en kommun om man inte kan arbeta så här, vet du vad de svarar? Att pengarna försvinner in i så många rör. Det är vård, specialiserad vård, kultur, idrott. Kommunerna kan inte längre överblicka det. För att göra det här måste man hålla i alla trådar.

Kostnaderna för den specialiserade sjukvården har skjutit i höjden de senaste femton åren och håller på att knäcka kommunerna, skrev Hbl (3.1.) Kommunreformen ska också innefatta en utredning av vilka uppgifter kommunerna ska sköta. Vem ska ha hand om den specialiserade vården? Tar den medel av det som skulle vara preventiv vård?
Vappu Taipale blir inte särskilt inspirerad av strukturer.
– Vi har slösat bort tio år på att prata struktur, och jag är rädd att det går åt många till.

Administrera horisontellt
Större kommuner är inget självändamål ifall det försämrar möjligheterna för kommunanställda att känna varandra, nätverka och hålla i trådarna, tycker Taipale. Att göra den specialiserade sjukvården statlig hjälper inte heller, eftersom vården fallerar på helt andra problem, menar hon.

– Det behövs inte mera vertikal administration, snarare horisontell.
– Men jag har svårt att se att man skulle lösa någonting alls genom att ändra på strukturer. Det behövs en attitydförändring.
– Man måste se framåt. De två utmaningarna är den åldrande befolkningen och den mentala hälsan, alltså det faktum att vi är ett informationssamhälle där människor arbetar med sina hjärnor. Folk ska vara innovativa, lära sig saker och nätverka, men hjärnarbetet förutsätter psykisk hälsovård.

Både vård- och medicinutbildningen måste bli bättre på hälsovårdens grunder, räknar hon upp.
– Läkarna är numera väldigt specialiserade, men de har för lite ambitioner för den preventiva vården. Läkarna måste lockas till det genom längre praktikperioder inom hälsovård eller äldrevård, så att de får upp ögonen för hur tillfredsställande det är att nå stora effekter med väldigt små medel. Och att vara människonära! Som det är nu sitter läkarna och stirrar på sin datorskärm, inte på sina patienter. Det behövs ”guruer” inom utbildningen på den här nivån, och inspiration, iver.

På den punkten har Taipale stöd från andra håll. På Kommunförbundet har man märkt att också specialisterna specialiserats, vilket lett till en brist på allmänt inriktade kirurger och läkare inom internmedicin, och det är den typen av läkare många kommuner behöver. Taipales efterträdare Pekka Puska, direktör för Institutet för hälsa och välfärd, har å sin sida varnat för att hälsocentralverksamheten rämnar om läkarna rinner i väg åt andra håll. Enligt Puska borde omkring hälften av Finlands läkare arbeta på hälsovårdscentralerna för att systemet ska ha någon idé, men som det är nu köps läkartjänster i stället via företag.

Höj kvaliteten
Taipale anser att den offentliga sektorn inte hängt med som arbetsgivare.
– Jag kan inte begripa varför kommunerna eller sjukvårdsdistrikten inte skulle kunna vara lika flexibla och dynamiska arbetsgivare som företagen.
De flesta som blir läkare nu är kvinnor, och man vill ha ett flexibelt liv med valmöjligheter. Det handlar inte om pengar, utan om arbetslivets kvalitet, menar Taipale.

VAPPU TAIPALE
• Född: 1940
• Familj: Gift med läkaren och stadsfullmäktige Ilkka Taipale (SDP). Vuxna barn.
• Karriär: Specialläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin, politiker (SDP). Var den sista direktören för social- och hälsovårdsverket innan det lades ner och införlivades med ministeriet 1982. Social- och hälsovårdsminister 1982–84. Direktör för Stakes från 1992 till 2008, då hon gick i pension.