Forskare: "Höj hemvårdsstödet för deltidsarbetande"

Andelen fattiga ensamföräldrar har mer än tredubblats sedan 1995. Nästan 27 procent av alla som lever i en familj med ensamförälder ligger under den så kallade fattigdomsgränsen. För familjer med två försörjare är andelen bara 10 procent. I Finland lever cirka 150 000 barn i fattigdom.

Nu vill experter höja hemvårdsstödet för deltidsarbetande för att göra det möjligt för de allra fattigaste att jobba.

Familjearbetaren Margareta Fellman-Hämäläinen träffar vårt lands fattigaste i sitt jobb på Diakonissanstalten.

– I tisdags hälsade jag på hos en ensamförälder med flera barn. Jag frågade henne hur de ska fira jul och hon sa att de inte har råd att fira över huvud taget. Familjens enda inkomster är bostads- och barnbidraget. De har inte råd med gran, julmat eller klappar. Hon skulle ha råd med pepparkakor, men det vill barnen inte ha, säger Fellman-Hämäläinen.

Mamman har ingen utbildning och har aldrig fått något jobb. Hon har ingen möjlighet att jobba även om hon vill.

"Höj hemvårdsstödet"

Tittar man på statistiken är risken stor att mammans barn att inte heller får fira jul med sina framtida familjer. Barnfattigdom går i arv.

Forskningsprofessor Heikki Hiilamo på FPA påpekar att det därför är viktigt att ingripa i barnfamiljerna, speciellt i ensamföräldrafamiljerna som har det värst. Enligt

Hiilamo finns det en mekanism i FPA:s kugghjulssystem som borde ändras för att få ut de största fattigdomsspridarna, de fattigaste ensamstående mammorna, på arbetsmarknaden.

– Vi borde höja hemvårdsstödet för deltidsarbetande ensamstående. Idén med stödet är att erbjuda ett alternativ till dagvård, men för ensamstående är det svårare. Har de mycket låg utbildning och inkomst lönar det sig inte att jobba deltid. För dem är hemvårdsstödet är en kvinnofälla, i den form det är utformat i dag, säger Hiilamo.

Jobbar de deltid rasar stödet ordentligt. I stället tvingas de stanna hemma för att sköta barnen. Det har helt enkelt inte råd att jobba.

– Hemvårdsstödet borde höjas till 75 procent för dem som jobbar deltid. Då har ensamföräldrarna möjlighet att skaffa en inkomst och en får dessutom stöd i sitt föräldraskap när de träffar andra vuxna.

Kristdemokraterna emot

Enligt Hiilamo diskuterades frågan när regeringsprogrammet diskuterades i somras.

– Många sade ja, men främst Kristdemokraterna satte sig emot ändringen. De stöder en traditionell kvinnosyn där kvinnan borde stanna hemma och sköta barnen, säger Hiilamo.

Enligt gruppens ordförande, riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna), har ändringen trots allt stöd i regeringsprogrammet, om ändå på ett mindre konkret sätt.

– Det verkar som om ändringen kan gå igenom. Men det är konstigt att Kristdemokraterna är emot förslaget. De kan inte tycka att det är fel att göra det lättare för kvinnor att jobba om det kan hjälpa dem ur fattigdomen. Kostnaderna för den här ändringen skulle knappast bli höga om man jämför med den långsiktiga nyttan, säger Alanko-Kahiluoto.

Nu är det upp till social- och hälsovårdsminister Paula Risikko (Saml) när frågan tas upp till förhandling.