Hannu Olkinuora. Foto: Tor Wennström

Politikernas humör får inte påverka Yle

Budgetfinansiering får grönt ljus av flera medieexperter – men med vissa förbehåll. Yle måste skyddas för politikernas infall, säger professor Hannu Nieminen och Yles tidigare styrelseordförande Hannu Olkinuora. Nieminen föreslår också indexbindning.

Om Yle ska finansieras ur statsbudgeten krävs att det bildas en fond med ordentlig brandmur runtomkring för att förhindra dagspolitikens inverkan, säger Hannu Ol­kinuora, som tidigare varit styrelseordförande på Yle och gästprofessor vid Tammerfors universitet.

Utöver det faktum att budgeten är föremål för politisk mangling en gång om året bekymrar han sig också för politiska konjunkturer. I klartext: risken för att politiker vill hämnas då de blir utsatta för granskning.

– Risken finns och den kan inte underskattas.

Han får medhåll av Hannu Nieminen, professor i medier och kommunikation vid Helsingfors universitet.

– I många länder finns ett utbrett stöd för budgetfinansiering – i princip. Men problemet är hur man garanterar att politiska svängningar inte påverkar, säger Nieminen och är benägen att ställa någon form av fondmodell som villkor för budgetfinansiering.

Nieminen skulle också gärna se garantier på att kostnadsutvecklingen täcks, till exempel med en indexbindning.

– Jag hoppas att en sådan diskussion inte knyts just till finansieringsfrågan. Det behövs en bredare debatt, men om den tar avstamp i pengarna blir det för lätt att bara peka på vad Yle inte ska bekosta, säger Hannu Nieminen.

 

Borde en diskussion om Yles uppdrag föras samtidigt?

– Yles nuvarande omfattning är bra, och kan den förbättras är det också positivt. Men utrymmet har redan nu minskat för till exempel kultur och utbildnings-tv, och det är sådan som hör till Yles uppdrag.

Olkinuora anser att förståelsen för Yles oberoende är på efterkälken. Han jämför Yle med BBC och Storbritannien. Där ser han att förståelsen är större för att identifiera risker för politisk inverkan.

– Hos oss verkar inte politikerna inse att det handlar om trovärdighet. Dagspolitiken kan inte ha ett direkt inflytande på den public service som har som uppdrag att bevaka politikerna.

Olkinuora har påbörjat en utredning för tankesmedjan Magma om public service och minoritetsspråk.

Helsingin Sanomats chefredaktör Mikael Pentikäinen har en annan syn på det politiska inflytandet. Även om inflytandet absolut inte ska gälla det journalistiska innehållet anser Pentikäinen att det är bra att Yle underställs samma övervägning som andra utgiftsposter.

– Budgetfinansiering är den bästa modellen. Det placerar Yle under samhällelig övervägning på samma sätt som annan offentlig service, äldrevård och annat.

På den punkten håller professor Nieminen med och anser att det förstärker rollen som offentlig service.

Att politikerna skulle få större inflytande på själva innehållet köper inte Mikael Pentikäinen.

– Finansieringsmodellen påverkar inte den saken. Politikerna sitter redan i dagsläget med fingret i vädret i Yles förvaltningsråd. Om Yle vill öka sitt oberoende ska de slopa förvaltningsrådet. Där har politikerna Yle i sin hand, men Yle också politikerna. Det är en ömsesidig uppfostringsanstalt: De politiker som någon gång suttit i förvaltningsrådet försvarar alltid Yle, säger Pentikäinen.

Som aktör i mediebranschen och tidigare vd för Sanoma News är Pentikäinen mest intresserad av att någon skulle definiera och övervaka Yles verksamhetsområden. Sedan tidigare har han ett horn i sidan till bland annat Yles digitala utveckling som konkurrerar med den privata sektorns.