Holland är ett skräckexempel

– Både Island och Nederländerna har infriat de värsta farhågorna med budgetfinansieringen, säger Lars Lundsten, lektor i journalistik vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

I Nederländerna slopades tv-avgiften år 2000. Efter det har de allmännyttiga tv-bolagen finansierats via budgeten. Men politikerna har inte hållit löften om nivån på finansieringen. Den ekonomiska krisen har fått politikerna att dra ner på budgetstödet. Under en fyraårsperiod ska det minska med 200 miljoner euro vilket är 20 procent av den nuvarande budgetfinansieringen.

– Politikerna prioriterar det som de väljs in på, är Lundstens analys av de nederländska nedskärningarna.

Följden i Holland är att public service-bolagen tvingas se över sin verksamhet. Flera bolag funderar redan på nya intäktsmodeller. Bland annat planeras serier och filmer bli betalprogram. Nyheter och aktualiteter skulle fortsättningsvis vara gratis.

Finanskrisen slog till
I Island övergick man till en öronmärkt tv- och radioskatt 2009. Enligt Lars Lundsten är det för tidigt att utvärdera det isländska exemplet ännu.

Men också de isländska erfarenheterna visar att systemet med finansiering via skatt är fragilt. Den nivå islänningarna räknade med när de utvecklade systemet har inte hållit. Den isländska ekonomin kraschade. Det visade sig att intäkterna från den skatten inte räckte till 2009. Följden har varit nedbantad verksamhet.

Lars Lundsten efterlyser en grundlig debatt om public service om Finland går in för budgetfinansiering. Det gäller att reglera uppdraget samtidigt som man bestämmer om finansieringen.

– Yle borde få en noggrann uppgiftsbeskrivning av riksdagen enligt principen om att "det här får vi (program) och det här garanterar vi (pengar)".

Enligt Lundsten förs den här diskussionen om Yles uppdrag knappt alls, möjligtvis med undantag för debatten om vilka sportmästerskap Yle ska bevaka.