Privatägd vård får hård kritik

Folkhälsans vd Stefan Mutanen har med stort intresse följt med kalabaliken kring vårdbolaget Carema i Sverige som täljt guld genom att styra penningströmmarna till skatteparadis och som orsakat svarta rubriker för att spara i åldringsvården genom att ta reda på vilken blöja som suger upp mest kiss.

– Ska man börja maximera vinsterna finns just inte andra spelbrickor än att sänka vårdkvaliteten säger Mutanen till Hbl.

Kai Vesterinen, tjänsteförrättande vd på Mehiläinen som i fjol skattade för 2,9 miljoner euro, håller inte med.

– Det är klart att man samtidigt kan producera tjänster av god kvalitet om verksamheten har en god ekonomisk grund. Mehiläinen har under 2000-talet ägts av ett kapitalinvesteringsbolag och undersökningar visar att kunderna är nöjda. Jag kommenterar inte situationen i Sverige eftersom det handlar om ett annat operativt bolag.

”Kan också ske här”
Mutanen skulle inte vara förvånad om de stora bolagen i branschen också i Finland sysslar med motsvarande skatteplanering.

De tre stora aktörerna på hälsovårdsmarknaden i Finland, Terveystalo, Attendo Medone och Mehiläinen ägs alla i förlängningen av utländska riskkapitalbolag.

– Det som är möjligt i Sverige är också möjligt hos oss, säger Mutanen.

Mutanen är partisk då han uttalar sig. För några år sedan förlorade Folkhälsan en upphandling i Karis vilket ledde till att Mehiläinen-ägda Carema tog över hälsovårdsstationen i Karis efter att Folkhälsan haft monopol på verksamheten i ett decennium.

– Min erfarenhet av upphandlingar är att alla intresserade skriver väldigt vackert hur de ska sköta verksamheten och att det är priset som avgör vem som vinner. Då avtalet väl är skrivet är det svårt för köparen att dra sig ur om motparten inte håller vad den lovat.

Miljonlöner, jättebonusar och optioner till chefer i vårdbranschen är Mutanen kritisk till.

– Vill du göra stora vinster finns det inte så många andra möjligheter än att minska på personalen, betala personalen sämre eller använda dåliga, billiga utrymmen. Administrationen ger inte så stora besparingar, säger Mutanen.

Mutanen beskyller de stora multinationella vårdjättarna för att vinna anbudsförfarandena genom dumpade priser.
– Ska man sen ännu börja göra vinst går det som i Sverige där man väger kissblöjorna.

Stefan Mutanen påpekar att han inte är någon motståndare till privat sjukvård.

– Jag tror på en blandmodell där offentliga sektorn, tredje sektorn och privata sektorn sköter vården och omsorgen. Men kommunerna måste bli medvetna om sitt ansvar och bättre kontrollera att de verkligen får vad de betalar för. Inte heller vi på Folkhälsan är perfekta men en större öppenhet skulle gagna alla.

Till de vårdbolag som nu tänker kontra med att de är så mycket effektivare än Folkhälsan säger Mutanen.

– Det stämmer inte. Också vi jobbar väldigt hårt med att saker ska löpa och hålla en hög kvalitet. Vi kämpar hårt med att göra nollresultat och lägger ner verksamheter som inte bär sig ekonomiskt, säger Mutanen.

Raseborgschef missnöjd

Då Folkhälsan skötte hälsovårdscentralen i Karis var läkartjänsterna besatta av specialister i allmänmedicin. Men i dag ser personalsituationen annorlunda ut.

– Just nu just är vi inte nöjda med läkarbemanningen, säger Arne Nummenmaa, grundtrygghetschef i Raseborg.

Nummenmaa säger att grundtrygghetsnämnden i Karis som i tiden tog beslutet om att lägga ut verksamheten på Carema, trodde att avtalet betydde att fyra till fem läkare alltid skulle finnas på plats på hälsovårdscentralen.

– Men man ska inte tro, man ska veta när man skriver avtal.

Kan du rekommendera andra kommuner att lägga ut hälsocentralerna på Carema?

– Jag kan inte rekommendera någon annan att ingå ett avtal som motsvarar det vi har. Texten måste vara tydligare formulerad. Mitt svar är alltså nej, säger Nummenmaa.

Sami Heistaro som är utvecklingschef för Mehiläinens kommuntjänster har en annan bild av situationen.

– Gällande läkarbemanningen i Karis är vi på en sådan nivå som det står i avtalet. Vi har en bra dialog med Raseborg och responsen från kommunen har varit positiv. Vi utbyter erfarenheter och i ett sådant kompanjonskap vi har med kommunen kan bägge lära sig av varandra.

Hur kommenterar du att grundtrygghetschef Arne Nummenmaa inte rekommenderar någon att göra ett motsvarande kontrakt med Carema?

– Det kan jag inte kommentera. Jag måste diskutera saken med honom om det nyligen hänt något nytt.

Rekryteringsproblem
Jarmo Karpakka som i fjol förtjänade 1,3 miljoner euro och är me­dicinsk direktör på Mehiläinen, berättar att bolaget som bäst försöker rekrytera en ny ledande läkare till Carema i Karis efter att den förra slutade. Sen råkar en läkare vara sjukledig. Eftersom man inte lyckats rekrytera permanenta anställda, anlitas två estniska läkare via en hyrläkarfirma. Utöver dessa jobbar en finsk och en svensk läkare vid hälsocentralen.

– Det är en utmaning att läkarna ska kunna betjäna på svenska och finska. Vi gör allt vad vi kan, säger Karpakka.

År 2009 jobbade en bluffläkare två månader på Carema i Karis.

Stefan Mutanens beskyllningar att vinstmaximering drabbar kvaliteten på vården ger inte Karpakka mycket för.

– Min vän Stefan Mutanen kommer med osanningar. Det finns nog andra sätt att göra vinst. Man kan ändra på sina arbetssätt, säger Karpakka.

Tänker du på Carema i Sverige som väger blöjorna?

– Jag måste erkänna att jag funderade vad nyheterna från Sverige handlade om och tog reda på saken. Förklaringen var ju logisk: man garanterar klienter med inkontinens en blöja med rätt uppsugningsförmåga, säger Karpakka.