TROR PÅ KULTUR. Marina Järvinen, Piotr Pachucki och Ellinor Jansson studerar kulturproducentskap vid Novia och tycker det är synd att sparivern drabbar kulturutbildningarna. Foto: Hbl/Tor Wennström.

De svenska studieplatserna försvinner

Yrkeshögskolorna tvingas skära ner. På Novia ryker sextio studieplatser inom kultur samt teknik och kommunikation. Arcada förlorar trettiofem studieplatser inom teknik och kommunikation.

Studieplatserna på de finländska yrkeshögskolorna minskar med 2 200 platser från och med 2013. Främst drabbas utbildningarna i kultur, medier, turism, teknik och kommunikation. Nedskärningen baserar sig på Undervisnings- och kulturministeriets prognos för det regionala utbildningsbehovet i framtiden.

Statens spariver drabbar också de finlandssvenska yrkeshögskolorna. Yrkeshögskolan Novia tvingas minska antalet nybörjarplatser med sextio – fyrtio platser från kulturprogrammen och tjugo från utbildningsprogrammen i teknik och kommunikation. Arcada förlorar trettiofem studieplatser inom teknik och kommunikation.

Enligt Novias rektor Örjan Andersson kommer man att protestera mot minskningen av studieplatser inom kulturområdet.

– Vi anser att speciellt minskningen inom kulturområdet är kraftigt överdimensionerad. Minskningen inte ligger i linje med Utbildningsministeriets prognos över utbildningsbehovet. Vi hoppas på rimligare siffror men måste ändå förbereda oss på en markant nedskärning.

Kan ni ta bort ströplatser från olika utbildningsprogram eller kommer hela program att försvinna?

– Vi sparar inget om vi bara plockar platser här och där, så tyvärr blir det blir nog hela utbildningsprogram som försvinner. Vilket eller vilka är ännu för tidigt att säga, säger Andersson.

Till Novias utbildningsprogram i kultur hör scenkonst i Vasa, kulturproducentskap i Helsingfors, musik i Jakobstad, formgivning i Åbo samt bildkonst, mediekultur och formgivning i Nykarleby.
De svenska utbildningsprogrammen vid Vasa Yrkeshögskola förlorar inga platser, men förflyttas över till enspråkigt svenska Novia på andra sidan gatan, om Utbildningsministeriet får som det vill.

– Vår styrelse motsätter sig det här. Vi vill hellre behålla svenskan och finskan i samma rum, säger Tauno Kekäle, rektor för Vasa Yrkeshögskola.

Om kravet att minska på studieplatserna inom teknik och kommunikation, säger Arcadas rektor Henrik Wolff att inget ännu är bestämt. Wolff är frustrerad över Undervisningsministeriets krav.

– Man fattar besluten över huvudena på oss i stället för att lita på att vi kan bestämma själva. Jag tycker det är visionslöst att titta bakåt då man försöker spå utbildningsbehovet i framtiden.

Wolff är förvånad över den stora ivern att skära ner kulturutbildningarna i hela Finland.

– Jag tycker kulturutbildningarna drabbas på ett sätt som det inte finns fog för.

Kulturstuderande tror på jobb

Yrkeshögskolorna frestar med kultur- och medieutbildningar för att locka till sig studerande. Men branschens popularitet gör det svårt för de utexaminerade att få jobb.

På Novias program i kulturproducentskap i Helsingfors håller första årets studenter inte med om att det utbildas för många kulturarbetare i Finland.

– Kulturfältet växer hela tiden så jag tror att vi behövs, säger Piotr Pachucki.

– Det finns mycket att utveckla inom den här branschen ännu, kulturproducentskap är så nytt i Finland, säger Ellinor Jansson.

Studerandena är ledsna över att kulturprogrammen är hotade.

– Man får en känsla av att kulturbranschen är mindre betydelsefull än till exempel vårdbranschen. Men om man är riktigt intresserad av kultur börjar man inte studera vård i stället bara för att de gör det svårare att få en studieplats, säger Marina Järvinen.

De blivande kulturproducenterna är ändå rätt optimistiska när det gäller sina chanser att få jobb inom sin bransch i framtiden.

– Om man är aktiv lyckas man nog hitta jobb, säger Pachucki.

Enligt programansvarige lektorn Tomas Träskman har de två–tre senaste utexaminerade årskullarna lyckats få jobb inom branschen. Han tycker det ger konstiga signaler om man försöker spara in på kulturutbildningarna.

– Finland vill ju vara föregångare inom kulturexport, säger Träskman.

 

Yrkeshögskolereformen

• Genom att förnya yrkeshögskolenätet och finansieringen hoppas man spara 51 miljoner euro fram till år 2015.

• Övergången från skolbänken till arbetslivet ska snabbas upp.

• Antalet yrkeshögskolor ska bli lägre.

• Ansvaret för yrkeshögskolornas grundfinansiering flyttas i sin helhet till staten och yrkeshögskolorna blir självständiga juridiska personer.

• En arbetsgrupp jobbar på ett förslag till ny yrkeshögskolelag så att reformen kan träda i kraft från och med 2014.