Det lilla som finns för att höja pensionerna borde gå till dem som har de lägsta pensionerna, säger Ole Norrback. Hbl-arkiv/Johannes Tervo

Nu stiger pensionerna mer än lönerna

I valkampanjen i våras ville vissa pensionärsorganisationer rucka på indexet som bestämmer pensionerna. Ett halvt år senare gör samma index pensionärerna till vinnare i relation till löntagarna.

Greklandsstödet i all ära. Men under valkampanjen inför riksdagsvalet i våras var en annan fråga också populär: indexet som bestämmer pensionernas storlek. Då fick indexet mycket skäll. Eftersom det till största delen är bundet till prisutvecklingen sackade pensionerna efter när lönerna steg mer än priserna.

Nu ser samma index ut att bli en god affär för pensionärerna.

– Pensionerna stiger med 3,7 procent vid årsskiftet, medan lönerna stiger med cirka 3 procent i år, förutsatt att utvecklingen under tredje kvartalet fortsätter till årets slut, säger utvecklingschef Ilkka Lehtinen på Statistikcentralen.

Situationen ser ut att bli liknande också 2012.

– Scenariot är att vi hamnar i en period av små löneökningar, samtidigt som det globala inflationstrycket höjer priserna och därmed också pensionerna, säger Lehtinen.

Paradoxal situation

Vad ska pensionärernas representanter göra nu? Kräva att det nuvarande indexet lever vidare för att det kanske är gynnsamt de närmaste åren? Eller se bakåt på indexets usla facit? Över tid har det varit en förlustaffär för pensionärerna. På 2000-talet klådde indexet löneutvecklingen bara en gång.

– Vi håller fortfarande fast vid att indexet ska bindas till lönerna i högre grad. Sedan 1995 har lönerna stigit med 71 procent medan pensionerna ökat med 34 procent, säger Timo Kokko, verksamhetsledare vid Pensionstagarnas Centralförbund.

Kokko är säker på att frågan blir viktig inför riksdagsvalet 2015.

– Pensionärerna är då så många att de kan få enkel majoritet om de vill, säger Kokko.

Inte realistiskt

Ole Norrback, ordförande för Svenska pensionärsförbundet, anslår en annan ton. Det nuvarande indexet infördes för att dämpa kostnaderna för pensionerna. Och det är inte realistiskt att kostnaderna tillåts accelerera i det rådande ekonomiska läget.

– Ingen pensionär har fått det sämre sedan indexet kom till. Pensionerna har hela tiden ökat mer än priserna. Visserligen har lönerna stigit ännu mer, säger minister Norrback som suttit "på andra sidan bordet" och vet att det inte hjälper med att bara framföra krav.

– Man måste ha argument som håller också.

Norrback säger att pensionärerna inte ska ses som en enhetlig grupp. De är lika splittrade som den övriga befolkningen.

– Om indexet binds mer till lönerna ökar inkomstskillnaderna mellan pensionärerna. De som har hög pension får ännu mer.

– Det lilla som finns för att höja pensionerna borde i stället läggas på dem som har de lägsta pensionerna, säger Norrback som nämner höjningen av garantipensionen som ett bra exempel på detta.

Norrback föreslår en annan väg för att höja pensionärernas inkomster.

– Över hälften av pensionärerna vill jobba. Vi borde hitta nya system för att hålla folk kvar i arbetslivet.

 

Pensionerna blir större

• Pensionerna bestäms av ett index som följer löne- och prisutvecklingen. Prisutvecklingen står för 80 procent av indexet medan lönerna står för 20 procent.

• En del pensionärer har lobbat för att indexet ska fördelas jämnt mellan löner och priser. Argumentet är att pensionerna följer löneutvecklingen bättre i så fall. Ett sådant index vore ändå dyrare för pensionsbolagen och samhället.

• Överlag blir pensionerna hela tiden högre. Det beror på att de som går i pension har haft större inkomster under sitt arbetsliv än tidigare pensionärer. De som går i pension nu har också under hela sitt yrkesliv haft tillgång till ett fungerande arbetspensionssystem, i motsats till tidigare generationer.