Medier med näthat kan prickas

– Tanken att låta alla kommentera var vacker, men den fungerade inte. Så fort ett ämne tangerade invandring spårade debatten ur. Det förekom till och med dödshot. Politiker som blev intervjuade eller nyheter om dödsolyckor fick också riktigt tråkiga kommentarer. Det var ingen vits med ett sådant system, säger Anu Kuistiala, redaktionschef för webbnyheterna på MTV3 som för ett år sedan började kräva att debattörerna registrerar sig.

Det här har hållit debatten städad.

Nu ska det bli svårare att spy galla på de finländska mediernas webbforum. Opinionsnämnden för massmedier inför skärpta regler för allmänhetens webbkommentarer.

Enligt förslaget till nya regler måste mediehusen omedelbart radera inlägg som kränker folks privatliv eller människovärde. Inläggen får inte vara hatfyllda, diskriminerande eller uppmana till våld. Redaktionerna måste extra noga övervaka debattforum som är avsedda för barn. Läsarna ska också kunna anmäla osakliga inlägg.

– Vi försöker inte införa censur. Men vår förhoppning är att nivån på diskussionen ska bli bättre, säger Risto Uimonen, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier.

Terrordåden i Norge i juli gjorde att många mediehus i Norden har tagit sig en tankeställare. Norska Verdens Gang kräver att debattörerna loggar in via Facebook. Också svenska Aftonbladet ska införa Facebook-registrering.

Expressen börjar läsa igenom kommentarerna innan de publiceras och överväger slopa möjligheten till pseudonym.

Klick ger pengar
Förra ordföranden för Opinionsnämnden för massmedier Pekka Hyvärinen ville förbjuda pseudonymer men förslaget fick tummen ner av medieföretagen som var rädda för att debatten skulle bli färglös och tråkig. En annan kanske viktigare orsak var att bolagen befarade att debattörerna och de annonspengar de bringar in, skulle försvinna till mer ofriserade forum som Suomi 24 eller utländska sajter.

Chefredaktörer oeniga
Mikael Pentikäinen, chefredaktör för Helsingin Sanomat, hör till dem som förespråkar en sträng linje. För att undvika att osakligheter publiceras på tidningens nätsidor finns det anställda som i förväg läser igenom inläggen.

– Vi har ingen skyldighet att publicera allt som rör sig i folks huvuden. Varje ansvarsfull utgivare borde överväga att införa förhandsmoderering. Nackdelen med systemet är att det är dyrt och gör debatten långsammare, säger Pentikäinen.

Iltalehtis chefredaktör Kari Kivelä är av helt annan åsikt än Pentikäinen och gillar inte att bli uppmanad till hårdare kontroll.

– I Sverige och Norge har medierna gjort klokt. Där bestämmer de olika företagen själva vilken linje de väljer. Men hos oss försöker några enskilda medier med en bråkdel av trafiken på nätet införa gemensamma spelregler, säger Kivelä.

”Panikreaktion”

Vilken linje har Hbl när det gäller nätkommentarerna, t.f. chefredaktör Marit af Björkesten?

– Vi kräver registrering och modererar inläggen i efterhand dygnet runt. I vissa fall låter vi bli att öppna kommentarfältet och håller ett särskilt öga på debatter som riskerar att spåra ur.
af Björkesten tycker att höstens diskussion delvis är en panikreaktion.

– Debatten är en del av en samhällsutveckling där vi hanterar rädslor genom att stänga, förbjuda och övervaka. Ibland är det befogat, men vi ska också fråga oss vad vi förlorar på att gå mot mindre öppenhet och på att lyssna bara på dem som tycker som vi.

Så Hbl överväger inte kräva att folk skriver under eget namn?

– Vi uppmuntrar till det, men håller tillsvidare kvar möjligheten att vara anonym. Det finns till exempel ett värde i att kunna debattera missförhållanden i daghem och skolor, utan att riskera att barnen råkar illa ut. De forskare som nu deltar anonymt i invandrardebatten skulle förmodligen tystna av rädsla för att bli uthängda på andra sajter.

Marit af Björkesten vill sätta mer energi på att förbättra kvaliteten på debatten än på att kväsa den.

– Vi undersöker till exempel som bäst olika sätt att premiera och lyfta fram de inlägg som skrivs under eget namn.