"Sätt Grekland i konkurs"

I fjol gjorde Johan Norberg den uppmärksammade filmen: ”Överdos: En film om nästa finanskris”.

Scenariot är därför bekant när han talar om skuldkrisen i Europa. Vi kom aldrig ur krisen 2008. Vi sköt upp den. För tre år sedan räddade världens regeringar bankerna från konkurs, men priset var högt. De skulder som staterna tog för att hindra att bankerna gick omkull håller nu på att fälla en rad stater i eurozonen.

Statsbankrutterna är på väg. För Johan Norberg är frågan inte om de kommer, utan när de kommer. Länder som Grekland, Portugal och Irland bör skriva ner sina skulder och snabbt avveckla sina budgetunderskott, säger han.

Varför bör Grekland, Irland och Portugal försättas i konkurs?

– Det finns ingen utväg för dem på sikt. Räddningspaketen som de får ökar bara deras skuldbörda. Det är som en skuldsatt familj som inte kan betala sina räkningar och som löser det genom att ta ett extra stort sms-lån i slutet av månaden. Det leder bara till att de behöver ännu större räddningspaket i framtiden. Euroländerna måste besluta om det är vettigt att kasta goda pengar efter dåliga pengar, att slösa bort mer pengar i konkursbon eller om de ska välja en annan strategi. Det tror jag är bättre.

När kommer vi att se de första statsbankrutterna?

– Det är helt avhängigt av politiska beslut. Det är inte omöjligt att euroländerna fortsätter att skicka räddningspaket ett tag till, men i det ögonblick som de inte gör det – antingen av tveksamhet eller för att ett land som Grekland inte längre orkar göra de åtstramningar som förutsätts – då kommer det omedelbart att vara slut. Då är frågan bara om det blir en ordnad konkurs eller om det blir en kaotisk konkurs.

Finland betalar

Om tvivel uppstår på till exempel Greklands förmåga att betala tillbaka lånen kan det få en dominoeffekt. Italien och Spanien kan dras med, inte ens Frankrike går säkert.

– Den stora risken är att Frankrike får allt större problem. Frankrike har bedrivit underskottspolitik i trettio år och har en svajig statsbudget. Risken är stor att deras kreditvärdighet sjunker. Då blir det bara Tyskland, Finland och Nederländerna kvar som ska bära hela bördan.

Hur länge är tyska väljare beredda att stå för notan?

– De tyska väljarna har redan tröttnat, frågan är bara när deras politiker tröttnar. Tittar man på tyska opinionsundersökningar så är en stor opinion emot den här typen av räddningspaket. Det värsta med det hela är inte de ekonomiska konsekvenserna, utan det är de politiska. Det blir en allt starkare motvilja mellan länder och befolkningar.

Alan Greenspan, den tidigare chefen för USA:s centralbank, skyllde i början av veckan den svajiga amerikanska ekonomin på skuldkrisen i Europa. Har han rätt?

– Han har en poäng, men han har inte helt rätt. USA har ett fasansfullt budgetunderskott och har inte några långsiktiga idéer om hur man ska tampas med det. Men än så länge är dollarn en så pass trovärdig reservvaluta att alla fortsätter att låna ut till USA. Det mer akuta läget för hela världen finns trots allt i Europa.

Bankrusningar

Europas banker har lånat ut mer än 750 miljarder euro till Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland. Det kan leda till enorma förluster för franska och tyska banker om en del länder ställer in betalningarna. Bankernas beroende av kortfristig finansiering gör dem känsliga för varje form av oro på finansmarknaderna.

Europas nittio viktigaste banker måste förnya lån för svindlande 5 400 miljarder euro de närmaste två åren.

Hur starka är de nordiska bankerna?

– De är inte så starka, men de ser starka ut i jämförelse med andra banker. De har klarat sig bättre för att de nordiska länderna har klarat sig bättre.

Ser du en risk för att europeiska bankkunder börjar ta ut sina besparingar?

– Den risken finns. Vi har bankgarantier som säger att om det går åt pipan så ska staterna ersätta bankkunderna. Det ska ge ett ökat lugn, men det är klart att vissa stater är så illa däran att det finns en risk för att det kommer att uppstå en fråga om huruvida staterna har råd att täcka garantierna. Då finns det en risk för bankrusningar.

Euron i farozonen

Överlever euron skuldkrisen?

– Allt fler tvivlar på det. Det beror på vad man menar med överleva, säger Norberg.

Han levererar tre scenarier:

• Det första scenariot är att något land, eller några länder, bryter sig ur och tar tillbaka sin gamla valuta. Det bedömer han som rätt sannolikt att det kommer att ske. Grekland och Portugal är så illa ute att de inte får sin konkurrenskraft tillbaka om de inte överger euron.

• Det andra scenariot handlar om att ett centralt land som Frankrike bryter sig ur euron. Det är inte sannolikt, men det är heller inte omöjligt om den ryckiga krishanteringen får fortsätta. Euron kan överleva som en nordlig valuta för Tyskland, Nederländerna, Finland och Estland.

• I det tredje scenariot är många länder på fallrepet. De europeiska ledarna bestämmer sig då för att Europeiska centralbanken, ECB, ska börja trycka pengar i stor skala för att täcka skulderna. Vi får en inflationsspiral och en svag euro. Då vill Tyskland inte vara med längre.

Finland har ställt garantikrav på Grekland för att stödja nya lån till landet. Kan det här fälla hela räddningsplanen?

– Ja, det är en väldigt tydlig signal om att det här inte håller och att man måste få säkerheter. Det har blivit en spiral av andra länder som kräver liknande garantier. Jag förstår Finland väldigt bra, jag hade gjort samma sak. Just nu pumpar man in pengar i ett konkursbo, som ingen tror kommer att kunna betala tillbaka. Att då tvinga finska skattebetalare att göra av med pengar på någonting som inte är en långsiktig lösning är inte riktigt rimligt.

Johan Norberg har i en uppmärksammad artikel i DN skrivit att vissa stater kan kollapsa på ett sätt som hotar demokratin.

Ser du nya militärdiktaturer växa fram i Europa?

– Vi glömmer ibland att vi har rätt unga demokratier i södra Europa, och de har inte klarat några svåra kriser så här långt. Om det inträffar en kaotisk statsbankrutt i Grekland kommer det att saknas pengar för de offentliganställdas löner och för pensionerna. Det blir en kaotisk situation. I det läget är det inte omöjligt att militären går ut på gatorna. Grekland är inte det enda landet som är i riskzonen.

Johan Norberg

• 37 år, är idéhistoriker, liberal samhällsdebattör och författare.

• Han har tidigare varit knuten till den liberala tankesmedjan Timbro i Stockholm, men är i dag Senior Fellow vid den amerikanska tankesmedjan Cato Institute i Washington.

• Han har skrivit flera böcker om liberalism. Efter finanskrisen 2008–2009 försvarade han den fria marknaden i boken En perfekt storm och med filmen Överdos. HBL