Urban odling. Péter Paalanen ska ha ätbara fiskar i sitt akvarium. Foto: Dan Andersson

Odla morot utan mylla

– Det är otroligt effektivt. Fiskmat är det enda man behöver köpa efter att man kommit i gång, säger Péter Paalanen. Han talar om en anläggning i vilken man kan odla fisk och grönsaker på samma gång.

Odlingssättet kallas aquaponics. Ordet är en kombination av aquaculture (att odla fisk) och hydroponics (att odla växter i vatten), och betyder odling av fisk och grönsaker i symbios.

Fenomenet är redan stort i andra länder. I Australien finns det enligt Péter Paalanen minst 5 000 hobbyodlare, och bland takodlare i New York har aquaponics-anläggningar blivit mycket populära, eftersom de inte kräver någon mull. Googlar man aquaponics upptäcker man att det finns rikligt med webbsajter, videoklipp och diskussionsforum där aquaponics-entusiaster delar med sig av sina tips.

– I England har man till och med använt aquaponics i en realityshow där man gjorde om en familjs hem till ett ”future home”. Omvandlingen innebar bland annat att familjen numera har en fisk- och växtodling i vardagsrummet, säger Paalanen.

Paalanen är till utbildningen arkitekt, och fick upp ögonen för aquaponics av en händelse.

– Det var i samband med en arkitekturtävling som jag kom i kontakt med allt det här. Tillsammans med en annan arkitekt sökte vi efter information om urbana odlingsmijöer, och snubblade över aquaponics på internet, säger han.

Sedan dess har Paalanen inte hunnit tänka på mycket annat än aquaponics, och nu tänker han tillsammans med arkitekterna Anni Tamminen, David Brock och Antti Kirjalainen hämta aquaponics till Finland. Han har redan formgivit en anläggning för den finska marknaden, och Aquaponics Finland-teamet jobbar nu hårt för att få publicitet. Webbsajten aquaponics.fi är under konstruktion, och de har redan lyckats få in foten i några stora projekt. Bland annat utreder man om ett nytt bostadsområde på Busholmen i Helsingfors kunde ha en aquaponics-anläggning.

– Odling i urban miljö är inne just nu, så jag tror att aquaponics kommer att bli populärt också i Finland. Vi måste bara hitta sponsorer så att produktionen kommer i gång, säger han.

Fiskbajs som gödsel
Paalanens version av anläggningen är i tre våningar. Underst finns en akvarieliknande bassäng, ovanför bassängen finns två lådor, i vilka växterna planteras.

Fiskarna simmar i bassängen, ur vilken vatten pumpas upp i lådorna. Plantorna får näring ur fiskvattnet, och renar det på samma gång. Sedan rinner det renade vattnet tillbaka ner till fiskarna.

Eftersom vattnet renas av växterna behöver man inte byta ut det, man behöver inte heller vattna plantorna. Det enda som krävs av odlaren är att komma ihåg att mata fiskarna.

– Man kan odla stora, ätbara fiskar. Men man kan också inreda bassängen som ett akvarium, och ha guldfiskar i den, säger Paalanen.

Fiskarten tilapia (Oreochromis niloticus niloticus) lämpar sig bäst för aquaponics. Man får ännu inte tag på den exotiska fiskarten i Finland, men Paalanen tror att man kommer att kunna importera den från till exempel Storbritannien, där det finns uppfödare. Rovfiskar lämpar sig inte för aquponics. Sik däremot lär fungera bra.

– Eller varför inte kräftor? Då kan de liksom odla sin egen dill, säger Paalanen.

Att komma i gång är mycket lätt. Man köper färdiga plantor, till exempel basilika, och placerar dem i lådorna ovanför fiskbassängen. Växternas rötter ligger i vatten, eller i keramiskt grus. Lättast är det att hålla sig till sallad, örter, och till exempel spenat, men i princip kan man odla vad som helst.

– Ett mycket mer ekologiskt sätt att odla finns inte, säger Paalanen. Det är både ren och närproducerad mat. Anläggningen kräver endast ytterst lite energi för att pumpa runt vattnet. Och fiskarna måste ha en viss temperatur, så något slags aggregat behövs också, men i övrigt är den självförsörjande, säger Paalanen.

Paalanens aquaponic-anläggning kommer att tillverkas av ett material som heter durat. Durat är delvis tillverkat av återvunnen plast. Hur mycket de första anläggningarna kommer att kosta vill Paalanen ännu inte säga, men det handlar om tusentals euro. När produktionen kommer i gång kommer priset att pressas ner, lovar han. För designen står Aquaponics Finland, men med den tekniska biten har de fått hjälp av experter.

– Vi samarbetar med en engelsman, Charlie Price, som ansvarar för aquaponics i Storbritannien. Och så har vi fått hjälp av en aquaponics-försäljare i Australien, säger Paalanen. Dessutom har vi kontakt med ett universitet i USA.

Draghjälp av kända kockar
Det kan ta en tid innan aquaponic-anläggningar för hemmabruk finns att köpa här i Finland. I höst kommer man ändå förhoppningsvis att kunna smaka på grönsaker och fisk som vuxit i Paalanens anläggning.

– Vi samarbetar med stjärnkocken Markus Aremo. Om vi håller oss till tidtabellen kommer han att laga mat med produkter som odlats i aquaponics-anläggningen under en slow food-festival i oktober, säger Paalanen.

Vilken fisk som kommer att finnas i bassängen under festivalen som äger rum i Fiskars är ännu oklart.

– Aremo har föreslagit sik. Jag vet att stör lämpar sig för aquaponics, men enligt Aremo är den inte särskilt god. Förutom rommen, den kan han tänka sig att använda.

Via de stora namnen inom gastronomin hoppas Paalanen nå ut till hemmaodlarna. Paalanen har redan kontaktat många kockar, och det har enligt honom funnits stort intresse för odlingsanläggningen.

För publicitetens skull skulle det vara bra om aquaponics finns med då Helsingfors är designhuvudstad år 2012, men för att förverkliga sin vision måste han hitta finansiärer.

– Jag tänker mig en paviljong någonstans i stan. Råvarorna odlas i aquaponics-anläggningar och stjärnkockar tillreder maten, säger han.

Vad ska det här heta på svenska? Ordet aquaponics säger ju inte mycket.

– Jag tar emot förslag! Den som kommer på att bra namn får en fisk, säger Paalanen.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.