Foto: Benjamin Suomela

Inte bara romer från Rumänien

Sorin Valeriu David övergav sitt jobb som snickare i Rumänien för att söka lyckan i Helsingfors. Först samlade han flaskor och fiskade för att få brödföda men lyckades småningom få ett jobb.

I tio dagar bodde Sorin Valeriu David och hans två kompisar från Rumänien i en bil i Fiskehamnen, nära de rumänska romernas läger vid Socialcentret Satama.

Sorin och hans kompisar samlade flaskor som de pantade för att köpa bröd och vatten. Samtidigt fiskade de i Gammelstadsfjärden.

– Jag åt väldigt mycket fisk under den tiden, berättar Sorin och ler.

Någon lätt match att få napp var det inte. De hade ingen fiskeutrustning med sig och började med att göra krokar av nålar. I en container hittade de sedan två fiskespön som gjorde fiskandet mycket enklare.

En dag gick Sorin till Pauluskyrkan i Vallgård där han träffade en präst som hjälpte honom.

– Från den dagen började min historia i Finland gå framåt. Vi började söka efter kontakter på internet och prästen guidade mig till dagcentret i Sörnäs.

Dagcentret i Sörnäs är Helsingfors stad och Helsingfors diakonissanstalts gemensamma projekt för att hjälpa människor, mest romer, som har kommit till Helsingfors från Rumänien och övriga Östeuropa.

Sorin sökte asyl och kunde därmed flytta in i en asylcentral.

– Under de veckor som jag bodde i asylcentralen lyckades jag få jobb, personnummer, skattekort och det mesta jag behövde. Efter två veckor där avbröt jag min asylansökan och flyttade in i servicecentralen för hemlösa på Sanduddsgatan.

Där bor han tills vidare.

Snickare i Rumänien

I Rumänien hade Sorin ett jobb som snickare. Ett bra jobb, säger han själv. Men en kärlekshistoria som tog slut gjorde att Sorin inte ville vara kvar nära sin älskade.

– Allt blev väldigt spontant. Jag ringde min kompis och berättade att vi gjort slut. Han sa att han var på väg till Finland med en gemensam bekant. Det passade mig. Jag hängde på.

De tre kompisarna åkte i väg med bil och skulle hålla ihop hela tiden.

– Om det inte lyckades skulle vi åka tillbaka tillsammans.

Kompisen hade en kontakt i Finland som Sorin pratade med i telefon. Då Sorin frågade om eventuella jobb för en snickare i Finland försäkrade mannen att det fanns gott om sådana.

– Om han hade sagt att det inte är så lätt att få jobb här hade jag stannat i Rumänien. Det var första gången jag skulle åka utomlands.

Svårt beslut

Sorin är den enda som talar litet engelska. Hans kompis kan en del spanska och den tredje mannen bara rumänska.

Två veckor efter att de tre kompisarna hade anlänt till Finland ville de två andra åka hem igen. Det var just den dagen som Sorin skrev under arbetsavtalet med städfirman.

– Det var ett väldigt svårt beslut. Ska jag stanna här med ett jobb som jag inte vet hur länge jag får behålla eller åka tillbaka till Rumänien till ett jobb som jag visste jag skulle ha? Jag stannade. Och jag har inte ångrat mig.

Sorin vill bli kvar i Finland. Åtminstone en tid, kanske tio år. Han säger att Finland är ett bra land, ett tryggt land.